- Project Runeberg -  Skolgeografi i två kurser / Första kursen /
XIV

(1887-1948) [MARC] Author: Ernst Carlson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalsbeteckning och förkortningar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tysken A. v. Humboldt reste i Sydamerika 1799—
1804.

Engelsmannen Ross företog tre polarresor 1818—51.

> Parry upptäckte Melvilleön 1819.

> Franklin förgicks under polarexpedi-
tionen 1845—47.

> Mac Clure fann nordvästpassagen 1850.
Norrmannen Nansen drog tvärs över Grönland 1889.

Amerikanen Peary framträngde till Grönlands nord-
kust 1892.

Sydpolarländerna:

Svensken Nordenskiöld undersökte områdena S. om
Eldslandet 1902—04.

Engelsmannen Scott framträngde till 82° 17’ s. br.
1901-04.

Uttalet ay de geografiska namnen

betecknas (i grova drag) på följande sätt:

J betyder ett tonlöst »sche»-ljud, ungefär såsom i »sju», »skära» (= tyskt sch),
j » »sche»-ljud med sångton (= franskt j).

|) » ett slags läspat t (= engelskt th i ordet »think»).
tj » ett ljud, likt det som tecknas med tj i ordet »tjära»,
dj » ett ljud, sammansmält av d och j (= engelskt j).
ch » samma ljud, som i tyskan betecknas med dessa bokstäver.

Ett litet ng nedtill i raden betyder, att den vokal, efter vilken det står, skall uttalas
genom näsan.

I namn, tillhörande andra språk än de skandinaviska, uttalas o som svenskt å och u som
svenskt o i ordet »bonde».

I tyska namn betecknas ej uttalet, emedan det tyska uttalet inhämtas redan i läroverkets
första klass.

Anm. Accent strax efter den vokal, som skall betonas, utmärker, att ifrågavarande accent
endast betecknar tonvikten men ej hör till ordets vanliga skrivsätt; Madri’d och 0’dense, t. ex.,
skrivas utan accent.

Tecken och förkortningar:

N. S. ö. V. angiva väderstrecken.

L. betyder länsresidens.

B. » biskopssäte,

t. inb. » tusen inbyggare.

t. h., t. v. betyder till höger, till vänster.

> » något mer än (»över»).

» ordförklaring vid bokens slut.

Anm. För Sverige är i texten inbyggarantalet i allmänhet angivet endast vid städer
med 10,000 inb. eller mer, för de utomskandinaviska endast vid huvudstäder och de allra största
i avrundad form. I tabellerna återfinnas mera detaljerade siffror jämte upplysning, huruvida i en
stads folkmängdssiffra förstäder äro medräknade eller ej.

Rättelser:

Sid. 54, spalt 2, rad 23 uppifr. står: har 14 läs: liar 13 (tab. 5)

» 58, » 1, » 5 » » numera » numera i vissa fall

»88, » 1 » » norra stranden » östra stranden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ceskolgeo/1/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free