Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ordförklaringar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Katoliker kallas anhängarna av den allmänna
kristna medeltidskyrkan, sådan denna var före
reformationen. De delas i »romerska katoliker»,
som erkänna påven i Rom såsom sitt gemensamma
överhuvud, och »grekiska katoliker», som för-
kasta påvens överhöghet och lyda under sär-
skilda patriarker i olika länder. Båda slagen av
katoliker anse den muntliga berättelsen (»tradi-
tionen») jämte bibeln som rättesnöre för sin tro,
dyrka en mängd helgon, framför allt jungfru Maria,
och ha en praktfull gudstjänst med många cere-
monier.
Kautschuk är ett gulaktigt, elastiskt ämne,
vilket, liksom guttaperka, erhålles av den utflutna
och torkade mjölksaften från ostindiska och syd-
amerikanska trädslag. Inom industrien har kaut-
schuken stor användning, såväl ren som »vulkani-
serad», d. v. s. blandad med svavel.
Kilimandja’ro kommer av »kilima», som på
negerspråket betyder berg, och »ndjaro», köldens
gudom. Berg ha flerstädes betraktats som guda-
säten. Jfr Olympus, Gaurisankar.
Kilometer (km.) = 1,000 meter, < Vm gammal sv.
mil; 1 gammal sv. mil = 10,69km; 1 nymil = 10km.
Kilskrift kallas en på minnesmärken från de
gamla assyriska, babyloniska och persiska rikena
förekommande skrift. Den består av kilformiga
tecken, som sammanställas på olika sätt för att
uttrycka stavelser eller i en senare tid bokstäver.
Kinesiska muren återfinnes vid Egentliga Kinas
norra gräns och avsåg, ehuru förgäves, att skydda
landet från barbariska stammars infall N. ifrån.
Detta jätteverk, varav ännu betydande delar fin-
nas i behåll, uppfördes för mer än 2,000 år sedan,
med två parallella murar, 11—16m höga och på be-
stämda avstånd besatta med fasta torn. Murarna
fortlöpte över berg och dalar på en sträcka, 11/2
gång så lång som hela Sverige.
Klimat (grek. »klinein», luta) har fått namn
därav, att det väsentligen beror av den lutning
solstrålarna ha mot jordytan.
Klipptempel ’ äro väldiga, fornindiska helge-
domar, som med sina pelarrader och avgudabilder
uthuggits i klippan. De mest storartade finnas
vid Ello’ra, NV. om Hyderabad, och på ön Salsette
(-se’tt), nära Bombay.
Koblenz (lat. »Confluentes», de sammanflytande)
har namn av sitt läge vid sammanflödet av Rhen
och Mosel.
Kolonia’Ivaror kallas kaffe, socker, kryddor och
andra tropiska alster, som komma från kolonierna
i de heta länderna.
Kolonier (»nybyggen») kallas europeiska staters
nybyggen och besittningar i de främmande världs-
delarna. De äro i synnerhet av vikt för de där-
ifrån hämtade råvarorna och för handeln.
Kon-fu-tse var en kinesisk lärd och religions-
stiftare, som på 500-talet f. Kr. uppträdde både
som statsman och predikant. Hans ganska djup-
sinniga lära avser mera människans sedliga hand-
lingssätt än hennes tro. I alla Kinas större städer
har Kon-fu-tse tempel.
Konstantinopel (grek. »Konstantins stad») är
uppkallat efter kejsar Konstantin den store, som
gjorde staden till medelpunkt för Romerska riket.
Dess gamla namn såsom grekisk koloni var Byza’n-
tium. Turkarna kalla staden Stambul, en vrängd
förkortning av Konstantinopel.
Konstanz bär namn av den romerske kejsaren
Constantius Chlorus, Konstantin d. stores fader, som
på 300-talet e. Kr. där grundade en koloni.
Korinter äro ett slags små druvor; de ha
sitt namn av staden Korint, i vars omnejd de av
gammalt i myckenhet odlas.
Kredit (lat. »cre’dere», förlita sig på) kallas
det förtroende man har till en persons goda vilja
och förmåga att betala. På grund därav kan han
med lätthet få låna pengar eller erhålla anstånd
med betalning för varor, som lämnats åt honom.
Kristiania, Kristianopel och Kristiansand, se
Kristianstad.
Kristianstad har, liksom Kristianopel i Ble-
kinge, Kristiania och Kristiansand i Norge, upp-
kallats efter sin grundläggare, den danske konungen
Kristian IV.
Kristiansund har fått namn därav, att det blev
stad under Kristian VI.
Kristinehamn är uppkallat efter drottning
Kristina, under vilkens förmyndarstyrelse den
gamla, där belägna marknadsplatsen erhöll stads-
privilegier.
Kryoli’t (grek. »köld» och »sten») är ett färglöst
och lätt smältbart mineral. Detta har i senare tider
fått ganska stor användning inom industrien, i
synnerhet för framställande av soda, alun och alu-
minium.
Kultur (»odling») innefattar allt, som hör till
mänsklig bildning. »Kulturstat» kallas ett bildat
samhälle i motsats till vildarnas.
Kupo’1 eller »kittelvalv» är en kupformig tak-
byggnad, som i Södern är mycket vanlig. Aven
hos oss förekommer den stundom på kyrkor och
offentliga byggnader.
Kvadratkilometer (□ km.) gl. sv. □ mil.
Köln (franska »Cologne», lat. »Colonia Agrip-
pina») har namn därav, att det, liksom flera städer
i sydvästra Tyskland, ligger på samma plats, där
fordom en romersk militärkoloni låg. Staden är
uppkallad efter Germanici dotter Agrippina, för-
mäld med kejsar Claudius.
Köpenhamn, på danska Kjöbenhavn (fordom
»Köpmannahamn»), visar genom sitt namn, att läget
vid Öresund tidigt gjort staden till en viktig handels-
plats.
Köping är en handelsplats, som i de flesta fall,
liksom städerna, har egen kommunalstyrelse. Men i
avseende å rättskipningen lyder köpingen, liksom
landsbygden, under häradsrätt. I fornsvenskan var
köping (»köpunger») liktydigt med köpstad, vadan
ordet ingår i flera äldre stadsnamn, såsom Köping,
Falköping, Söderköping, Norrköping, Linköping,
Jönköping, Lidköping m. fl.
Labrado’r (portug. »Terra de Lavrado’res», slav-
landet) har fått sitt namn därav, att den portu-
gisiske upptäckaren i början av 1500-talet ansåg,
att man av halvöns kraftigt byggda invånare borde
kunna få duktiga slavar för plantagerna.
Lama, se Buddaläran.
La’ nca st erkanalen är uppkallad efter sir James
Lancaster, en brittisk sjöfarande, som i början av
1600-talet föranledde utrustandet av den första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
