Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ordförklaringar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ma rmarasjön har fått sitt namn av den däri
liggande ön »Marmara», bekant för sina marmor-
brott.
Maro’eko (arab. »Västerns land») har så kallats,
emedan det en gång utgjorde den västligaste delen
av kalifernas världsvälde.
Marque sasöarna kallades så av den spanske
upptäckaren på 1500-talet till minne av vicekungen
i Peru, »markisen» de Mendoza, som utsänt honom.
Marseille (lat. »Massilia») härleder sitt namn
från en ursprungligen fenicisk, sedan grekisk koloni
på samma plats.
Marshallöarna äro uppkallade efter den brit-
tiske sjöfaranden Marshall, som i slutet av 1700-talet
närmare undersökte ögruppen. Den hade redan på
1500-talet upptäckts av spanjorerna.
Maryland är av den katolske lord Baltimore,
som på 1600-talet här grundade ett nybygge, upp-
kallat efter Karl I:s drottning, Henriette Marie.
Masltare’nerna ha namn efter upptäckaren,
portugisen Mascareñas, i början av 1500-talet.
Mauritius (lat. »Moritsön») är så kallad av
holländarna på 1500-talet till minne av deras ståt-
hållare, Morits av Oranien.
Medelhavet (lat. »Mare mediterra’neum») har
fått namn av sitt läge i mitten av den för fornti-
dens folk bekanta världen. Denna omfattade egent-
ligen södra Europa, västra Asien och norra Afrika.
Medevi har namn av sitt läge, som i forna tider
var »mitt på skogen» mellan Sverige nordan- och
sunnanskogs.
Medice’erna voro en rik och konstälskande köp-
mannaätt, som under 1400-talet hade stort infly-
tande i Florens. Atten vann sedan hertiglig och
storhertiglig värdighet.
Mejeri (av det tyska »Meier», förvaltare, av lat.
major) är en lantbruks anstalt, där av mjölken från
en eller flera gårdar heredes smör och ost.
Menorca, se Mallorca.
Messina har fått namn därav, att många av
dess forntida inbyggare voro grekiska kolonister
från Messenien, ett landskap på Peloponnesus.
Meteori!t (»i luften befintlig») är ett namn av
grekiskt ursprung. Likaså »meteorologi», veten-
skapen om luftkretsen och dess företeelser.
Meter (m.) == 3,37 sv. fot. Ordet kommer av det
grekiska »metron», mått.
Michel, S:t, stad och län, grundade på 1830-
talet, ha fått sitt namn av den gamla landsförsam-
lingen S:t Michel.
Mila’no (lat. »Mediolanum») har sannolikt sitt
namn därav, att staden redan på kelternas och ro-
marnas tid var en »mittpunkt» för den omgivande,
bördiga slätten.
Mindre Asien, se Asien.
Minera’l äro antingen grundämnen eller för-
eningar av sådana. Varje mineral har en i hela
sin massa likartad sammansättning. Då mineral
förekomma såsom större massor i jordskorpan,
bilda de »bergarter». En bergart kan utgöras
antingen av ett enda mineral, t. ex. marmor av
mineralet kalkspat, eller av flera med varandra
blandade mineral, t. ex. granit, som är en bland-
ning av mineralen kvarts, fältspat och glimmer.
Minnea’polis (indian, »minne», vatten, och grek.
»po’lis», stad) visar en i Amerika vanlig blandning
av Gamla och Nya världens tungomål. Namnet anger
»vattenstaden» vid övre Mississippi, vars vatten-
fall medfört en livlig kvarn- och sågverksindustri.
Minnesota (indian, »himmelsblå vattnet») ha
infödingarna kallat sin sjörika hembygd.
Mogul, Stora, var titeln för de mongoliska
härskare av mohammedansk religion, som i början
av 1500-talet grundade ett mäktigt välde i Hindo-
stán. Detta störtades av engelsmännen först år 1788.
Mohammedanismen stiftades på 600-talet e.
Kr. av araben Moha’mmed. Hans lära är samman-
fattad i den korta trosbekännelsen: »Alla’h (= gud)
är en, och Mohammed är hans profet.» Kora’n,
museimanens bibel, giver noggranna föreskrifter
för den rättrognes liv. Han måste avhålla sig från
vin, förrätta sin bön vissa tider på dagen, en gång
i livet vallfärda till Mecka, o. s. v. Tron på ett
oundvikligt öde, på en himmel med jordiska fröjder
och förakt för olika tänkande utmärka museimanen.
Moldau, furstendömet-, har namn efter en biflod
till Seret.
Monarki är en stat, där högste styresmannen,
kallad kejsare, konung, hertig eller furste, inne-
har sin makt på grund av arvsrätt och för livs-
tid. Monarkien kallas »inskränkt», då regentens
makt är begränsad genom grundlag, så att denne
har vid sin sida en riksförsamling och ansvariga
rådgivare, såsom i Sverige och Storbritannien.
Däretnot kallas monarkien »oinskränkt», då regen-
tens makt ej är begränsad genom grundlag utan han
styr på vad sätt honom lyster, såsom i Ryssland.
Mongoli’et har namn såsom ett urgammalt hem-
vist för mongolerna.
Monsu’nen (arab. »mausim», årstid) bär namn
av sin egenskap att växla med årstiderna.
Mont Blanc (»vita berget») har fått namn av
sin ständigt snöhöljda och alltså vita hjässa.
Montene’gro (ital., »svarta berget») häntyder,
liksom det slaviska, liktydiga namnet Czernago’ra,
på landets alpnatur.
More’a är ett sedan den franska erövringen på
1200-talet brukat namn för halvön Peloponnesus.
Morisk stil kallas en art av byggnadskonst, som
araberna införde i Spanien. Den utmärktes av lätta,
hästskoformiga bågar, färgrika väggprydnader, ara-
besker m. m. Till de förnämsta verken i denna
stil höra slottet Alhambra och domkyrkan, f. d.
moskéen, i Cordova.
Mormo’nerna, som själva kalla sig »de yttersta
dagarnas helige», äro en religiös sekt, stiftad i
förra århundradet av deras profet, Josef Smith. Denne
föregav sig ha funnit en ny bibel, »Mo’rmons bok».
För lärans anhängare är månggifte tillåtet, ja
påbjudet. Mormonerna grundade en ny stad, Salt-
sjöstaden eller »Nya Jerusalem» vid stranden av St.
Saltsjön i västra Nordamerika, där dock månggiftet
numera är förbjudet.
Mount Everest har fått sitt namn efter en
brittisk överste, som i början av vårt århundrade
ledde landmätningen i Indien.
Mu’mier kallas de genom konstrik balsamering
bevarade lik av människor eller heliga djur, som
påträffas i de egyptiska forntidsgravarna. De äro
ofta flera tusen år gamla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
