Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ordförklaringar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pa’rtenon (grek. »jungfrutemplet») var en av det
forntida Greklands mest berömda helgedomar, in-
vigd åt Pallas Ate’ne, staden Atens skyddsgudinna.
Templet var uppfört av vit marmor och på alla
sidor omgivet av en ståtlig pelargång.
Passa’den (span. »passata», överfärd) har namn
därav, att den främjar färden från Spanien till
Västindien.
Patago’nien (span. »pata», tass) har fått sitt
namn därav, att de första upptäckarne, på grund
av de stora och klumpiga spår indianernas med
djurhudar omvecklade fötter lämnade på stranden,
trodde, att landet var bebott av tassfotade jättar
(»patago’nes»).
Peking (kin. »Nordens hov») är så kallat i
motsats till Nanking.
Peloponnesus (grek. »Pelops’ ö») härleder sitt
namn från sagan om Pelops, en lydisk konungason,
som skulle ha invandrat till Elis och sedan tagit
en god del av den efter honom uppkallade halvön
i besittning.
Penni’nska bergen, se Apenninerna.
Pennsylvania (»Penns skogsland») har fått namn
både av statens grundläggare, William Penn, och
av landets ursprungliga beskaffenhet.
Petersbu’rg, S:t, (»Helige Petrus’ borg») har
fått sitt namn efter ryska kyrkans skyddspatron,
den hel. Petrus.
Petroleum (»bergolja»), även kallat »nafta»,
är en brännbar vätska, som förekommer inmängd
i vissa berg- och jordlager på samma sätt som
vatten i sand och lera. Den tränger fram till jord-
ytan som naturliga källor eller genom borrhål och
användes för beredning av fotogen, asfalt m. m.
Philade’lphia (grek. »broderskärlek») kallades
av kväkaren William Penn det av honom på mark,
som han köpt av svenska nybyggare, år 1683 grun-
dade samhället, med hänsyn till den anda av reli-
giös fördragsamhet, han önskade där måtte komma
att härska.
Pittsburgh bär namn efter ett från fransmän-
nen under kolonialkriget 1754—63 erövrat och till
minne av statsmannen William Pitt d. ä. uppkallat
fäste, vid vilket staden sedan uppväxt.
Plantager (-ta’^er) kallas vidsträckta fält i de
heta länderna, där någon av de tropiska kultur-
växterna, kaffe, sockerrör, bomull o.d., odlas i massa.
Plattyska eller »lågtyska» kallas den munart,
som talas på Nordtyska låglandet. Den liknar
närmast holländskan och skiljer sig i flera avseen-
den från det »högtyska» riksspråket.
Politi’k är läran om hur en stat bör styras.
»Politisk», d.v.s. som har avseendepå statens styrelse.
Pontiska bergen (»havsbergen») ha fått sin be-
nämning av Svarta havets gamla namn »Pontus
Euxi’nus».
Portori’co (»rika hamnen») är ett namn, som
från hamnstaden gått över på ön. De tre andra
Stora Antillerna ha däremot indianska namn.
Portugal har fått sitt namn av Portus Cale,
romarnas benämning på staden Oporto (»hamnen»).
Trakten däromkring var den första, som erövrades
från morerna, och namnet utsträcktes efter hand
till hela landet.
Pre si! dios (span. »fästningar») kallas några
av Spanien innehavda fasta platser i Nordafrika,
vilka tjäna som straffanstalter för brottslingar.
Carlson, Skolgeografi. I.
Protestanter är det gemensamma namnet för
luteraner och reformerta.
Provence (lat. »Provincia», provins) härleder
sitt namn därav, att landet kring nedre Rhöne re-
dan tidigt (i 2:a årh. f. Kr.) blev en romersk provins.
Pyrami!der kallas, på grund av sin form, vissa
fornegyptiska konungagravar. De äro nämligen
vid foten fyrkantiga och upptill sammanlöpande i
en spets. De tre största, av oerhörda massor huggen
sten uppförda pyramiderna finnas vid arabbyn Gizeh,
snett emot Kairo, och äro mer än 5,000 år gamla.
Rederi’ är en förening av flera personer(»bolag»)
för att idka sjöfart/
Reformerta läran är nära besläktad med den
luterska och uppkom, liksom denna, under refor-
mationen i början på 1500-talet. Den utgick från
Schweiz, där den förkunnades av Zwingli och Calvin.
De reformerta hålla strängt på stor enkelhet vid
gudstjänsten och kyrkans styrelse genom äldste
(»presbyterer») och en församling, »syno’den», icke
genom biskopar.
Republi k är en stat, där högste styresmannen,
vanligen kallad president, innehar makten på
grund av folkets val och för vissa år.
Reside’ns kallas den ort, ofta även den byggnad,
som är säte för styrelsen i ett land eller en provins.
Réunion (fr. »återförening») kallas ön, emedan
den, efter att under Napoleonskrigen ha erövrats
av engelsmännen, år 1815 återförenades med Frank-
rike. Ön hette förr »Ile de Bourbon», enär den
besattes på Ludvig XIV:s tid.
Reykjavik (»rykande viken») har sitt namn av
de ångpelare, som uppstiga ur jorden från den omgi-
vande traktens vulkaniska gaskällor (»solfata’rer»).
Rhodesia har namn efter engelsmannen Cecil
Rhodes, som grundlagt det brittiska väldet i
dessa trakter.
Riksland kallas Elsass-Lothringen, emedan det
ej har sin särskilde regent utan styres av en av kej-
saren utnämnd ståthållare och hör till riket i dess
helhet, ej till någon särskild stat.
Rio Colorado (span, »färgade floden») har fått
namn av sitt vatten, som färgas rött genom det
slam floden för med sig.
Rio de Jane’iro (»Januariusfloden») har fått
sitt namn därav, att de spanska upptäckarna
trodde den för sin skönhet berömda och den 1
jan. 1501 påträffade vik, där staden av samma namn
sedermera anlades, vara en flodmynning.
Rio de la Plata (span, »silverfloden») kallades
så av det silver, som de spanska upptäckarna på
dess stränder tillbytte sig av indianerna. Flodens
vatten är allt utom silverklart.
Rio Negro (span, »svarta floden») är så kallad
på grund av färgen av sitt vatten.
Romanska folken ha fått sin benämning efter
forntidens romare. Af dem ha de nämligen en gång
behärskats, och från romarspråket (»latinet») äro
de romanska tungomålen mer eller mindre direkt
härledda.
Romersk-katolska kyrkan, se katoliker.
Roslagen (fordom >Roden») härleder sitt namn
därav, att kustlandets inbyggare fordomdags voro
skyldiga att i krigstid utrusta roddare och fartyg.
Roslagen var därför även, liksom andra kusttrak-
ter, indelad i »skeppslag».
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
