Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slutord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur slutordet till 4:e upplagan.
Liksom föregående upplagor av Skolgeografien år även denna npplaga byggd på
fysisk grundval och en analytisk-syntetisk lärogång. Först behandlas de lärjungen
närmare liggande områdena tämligen utförligt, och därefter sammanfattas det genom-
gångna i en översikt för att sålunda småningom meddela förmågan att, med kartans
hjälp, överblicka större områden. Stor vikt är lagd på lämpligt urval och strängt
systematisk anordning av stoffet, vilket underlättar inlärandet och bevarandet i
minnet av de många olikartade uppgifter en lärobok i geografi måste innehålla. Ett
noggrant angivande av läget, varförutan ingen säker geografisk kunskap är möjlig,
avser att tvinga till träget studium av kartan vid sidan av boken. Mängden av
siffror, som ej äro avsedda att inläras, hava hänvisats till tabeller, och sådana
upplysningar, som stå i mera löst samband med geografien, till ordförklaringar i
bokens slut. Däremot äro geografiska grundbegrepp och typer, såsom jökel, delta,
öken o. d., förklarade i noter under sidan, där de första gången komma till användning,
och återfinnas genom registret.
De förbättringar, som i den 4:e upplagan vidtagits, äro — där de ej ha
sin grund i den geografiska forskningens framsteg eller ändrade förhållanden —
väsentligen föranledda av erfarenheter, som gjorts under bokens begagnande och av
sakkunniga välvilligt blivit utgivaren meddelade.
En nyhet, som bör öka bokens bildande kraft, är den bland ordförklaringarna
upptagna härledningen av åtskilliga viktiga geografiska namn, mestadels efter
Eglis bekanta verk »Nomina geographica». Det kan ej nekas, att kännedomen om
betydelsen av namn, sådana som Brasilien, Reykjavik, Köln, Philadelphia m. fl.,
ger värdefulla upplysningar om geografiska och kulturhistoriska förhållanden, som
egga intresset och lätt fästa sig i minnet. Att härvidlag träffa ett urval av namn,
som kan tillfredsställa alla, är naturligen otänkbart. Men genom den anordning,
som gjorts, att hänvisa dessa geografiska derivationer till ordförklaringarna i
bokens slut, kan den enskilde läraren själv bestämma, vilka förklaringar lärjungarna
böra avpricka och inlära, eller ock kan, om någon så finner lämpligt, hela denna
detalj förbigås.
För att undervisningen i geografi skall bliva rätt fruktbärande förutsättes
emellertid, att vid sidan av läroboken även en geografisk läsebok, karta och annan
åskådningsmateriel komma till flitigt användande. Hörande geografiens ställning
som skolämne samt hithörande litteratur och åskådningsmateriel hänvisar jag för
övrigt till mina uppsatser i Göteborgs realläroverks program 1887 och Ymer 1890.
Slutligen anhåller jag att få uttala min livliga tacksamhet ej mindre till de
ärade herrar kolleger vid läroverken, som med värdefulla råd och upplysningar
främjat min strävan att med varsam hand fullkomna boken, än även till intendenten
vid Göteborgs museum, d:r A. Stuxberg, som granskat de specifikt naturvetenskap-
liga delarna av boken, samt till Aktuarien i kungl. statistiska centralbyrån G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
