Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
patronen Olof Schagerström, häradshöfdingen Johan
Borgströms maka Britquen Bratt, brukspatronen Emanuel
Schagerströms maka Lovisa Collin, barnet Olof Ulrik
Schagerström, Fru Greta Cajsa Schagerström f. Gröndahl,
gossen Sven Henrik Belfrage m. fl. Ar x 818 i Oktober
begärde Schagerströmska familjens medlemmar, att egen
grafplats måtte upplåtas för dem ute å kyrkogården å den
del, som låg utmed östra kyrkogårdsmuren, där då för
tiden blott var ett stort berg, det de lofvade att
bortspränga, ditköra sand till laga djup samt plantera träd och
göra platsen vacker, hvilket allt beviljades, hvarefter
sannolikt Schagerströmarnes kistor j ordades därutanför. Sedan
beslöts på en sockenstämma 1824 att annonsera i
Post-och Inrikestidningar med föreläggande af dem, som ville
göra gällande eganderätten till grafkoret att inom natt och
år framställa sina anspråk och med tillkännagifvande, att
därest ingen anmälan skedde, skulle grafkoret komma att
tillfalla kyrkan och användas för dess ändamål. I lång och
tålig afvaktan bidade sedan församlingen ända till 1842
utan att någon sådan anmälan ingick, vid hvilken afseende
ansågs böra fästas; i sammanhang med en nödig
reparation verkstäldes då beslutet att låta grafven tillfalla kyrkan:
samtliga kvarvarande lik utflyttades och jordades i
kyrkogården, fönster spettades upp i de grofva gråstensmurarne,
golf inlades och målning verkstäldes invändigt; och
sålunda förvandlades grafven till en ganska präktig, ljus och
rymlig sakristia. Det berättas, att svårighet uppstod att
få folk, som ville uträtta detta utrödjningsarbete, icke af
fruktan, utan emedan i allmänhetens medvetande gömde sig en
känsla af, att detta vore ett slags helgerån, som till
äfven-tyrs ej bort ske. Den järngrind, som fordom satt i
graf-korets dörr och hvars midtelparti utgöres af de stora,
för-gylda järnbokstäfverna E N B, C J V. och E E B,
ut-togs och sattes på den plats vid östra kyrkogårdsmuren,
där den ännu står, efter hvad man skulle kunna tro till
att utmärka rummet, där de utflyttade kistorna nedsattes,
men enligt en gängse tradition lära de blifvit j ordade
mycket närmare kyrkan och patrongrafven. Hvile de nu
alla i ro och frid! Det är ändock tryggast under mullen.
Innan vi afsluta denna afdelning, vilja vi göra ett litet
tillägg rörande tiden närmast efter Borgströmarnes död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
