Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i hemmen och väckte kl. 4 på morgonen. I arfvode
erhöll han 12 skilling om året för hvarje barn och kosten i
stugorna.
Vid denna tid började brukspatronerna enskildt ifra för
skolan för att bereda undervisning åt bruksbefolkningens
barn i första hand. Här finna vi ett mycket vackert drag
af brukspatron Per Schagerström (d. y.): han hade låtit å
Södra herrgården inreda ett rum till skolsal för sina söner
(1830); men vissa tider af året uppläts denna sal tillskola
för bruksbarnen, där någon lärare eller lärarinna
undervisade utan att vara anstäld af församlingen, ty denna
undervisning bekostades af brukspatronen. Detta var den
s. k. bruksskolan, som i denna form pågick åtminstone i
tolf år, och en tid hade till lärare ofvannämnde Hallén.
I November 1842 behandlades emellertid skolfrågan åter
i en sockenstämma och nu måste den röna ett annat
mottagande — tack vare den samma år utkomna Kongl.
förordningen om folkundervisningen i riket, vår första
folkskolestadga: församlingen ville nu hafva en flyttande
eller s. k. ambulatorisk folkskola, och beslut fattades, att
förslag skulle framläggas om lärarelönens storlek ock
grunderna för dess utgående. Denna lön bestämdes till 128
Rdr. och 16 skiil. i banco, hvilken summa uträknades så,
att 4 sk b:o erlades af hvarje skattskrifven person, 10 sk
b:o och 3 runst. pr. mille af egendomarnes taxerinngsvärde
och 32 skilling årsafgift för hvarje skolbarn —
undantagande fattighjonens —. Denna erbjudna lön ansågs ju vara
allt för liten, men de 82/3 hemmanen och de 950
invånar-ne förmådde ej mera, hvarför statsunderstöd söktes.
Dessutom ville man vid inträffande ledighet vid klockaresysslan
förena de två befattningarne, hvarigenom en rimlig lön •
skulle beredas läraren. År 1844 valdes den förste ordinarie
läraren Johannes Andersson från Grinsbol. Lokal för skolan
uppläts i stugorna af de olika rotarna; kunde detta ej ske
gratis, erlades en hyra af 5 rdr b:o för terminen. För att
kunna fortbestå måste denna skola alltjämt understödjas af
statsmedel, och likaväl flyttade den ene läraren efter den
andre bort härifrån, sökande sig förmånligare anställning.
Att här noggrant teckna alla de växlande öden skolan
genomgått blefve allt för vidlyftigt. På 1850-talet funnos
här tvänne lärare. En tid har den ene varit stationerad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
