Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen, stångjärns- och knippjärnssmide jämte något
manufakturssmide; till hvilken omfattning detta skett känna vi dock
ej. Smederna voro ej häller flera än att de med sina
familjer bodde i de båda bostäderna på »Liåsen». Vi vilja
i detta sammanhang anföra något om arbetarebostäderna:
De nämnda Liåsstugorna voro på denna tid »mycket
hu-kiga och dåliga, men äro sedan påtimrade och riktigt
ståtliga mot förr», berättar min gamle sagesman. De äro
troligtvis de äldsta eller bland de äldsta arbetarebostäderna
vid bruket, och en gång i tiden vandrade mästersmeden
Abraham Holst eller Pelle Stake eller gamle Erik
Stålnacke från dessa dörrar utför backen ned till den förra
smedjan för att under de tunga hamrarne med vana
händer räcka de grofva smältstyckena. Mjölnarne bodde på
»Holmen» såväl som sedermera äfven sågarne i
»Sågar-by g g ning em. »Hyttan» och »Sirela» äro ock ett par
gamla stugor från dessa tider, den sistnämnda lärer hafva
blifvit flyttad tre gånger — däraf det betecknande namnet.
Så ungefär såg det lilla bruket ut med sina två
herrgårdar, sina sex, sju arbetarbostäder, smedjan, kvarnarna och
sågarna ända mot slutet af 1830-talet.
Sedan kammarherre Sköldebrand blifvit ägare af bruket
åstadkom han snart bildandet af det första bolaget, som
under namnet Kungsborgs Bolag stiftades på 40-talet. Det
blef nämligen allt mer och mer ett önskemål för
bruksdriftens lugna utveckling, att ej vara beroende af tackjärnsköp
från andras hyttor, och sådant oberoende nådde Borgvik
genom att förenas med Kungsskogen i Lungsund, där
masugn fanns. Kungsskogen ägdes då af grefvinnan
Ceder-ström, f. Löwenhielm, på Bråte i Segerstad. Nu blef det
ett järnkörande mellan Kungsskogen och Borgvik. Ännu
lefva här många, som minnas den tiden och själfva hafva
varit med om att köra järnet den ansenligt långa vägen
genom Lungsund, Väse, Ö:a Fogelvik, Alster, Karlstads
landsförsamling, Nor, Grums till Borgvik, sålunda genom
sju socknar. Smältsmedjan måste också efter de
förändrade tidsförhållandena själf genomgå åtskilliga ändringar:
skiljemuren refs ner, den ena sumpen borttogs och
tysk-smidet, som varit användt vid Borgvik allt hitintills,
af-skaffades och utbyttes mot lancashiresmide 1846. Den
järnstämpel, som vid denna tid användes af bruket, ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
