Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24. En triangel, hvars alla sidor äro lika stora, kallas
liksidig (fig. 4).
25. Den triangel, som har två sidor lika stora, kallas likbent
(fig. 5).
26. Den triangel, i hvilken ingen sida är lika stor med en
annan, kallas oliksidig (fig. 6).
27. Den triangel heter rätvinklig (fig. 7), som har en rät
vinkel. Den sidan (JBC), som står emot den räta vinkeln
(AJ, kallas hypotenusa; de sidor (AB, AG), som
omfatta honom, kallas katheter.
28. Den triangel kallas trubbvinklig, som har en trubbig
vinkel (fig. 8).
29. Den triangel heter spetsvinklig, som har alla tre
vinklarne spetsiga (fig. 9).
30. Den fyrsidiga figur, som har alla sidorna lika stora och
alla vinklame räta, kallas Qvadrat (fig. 10).
31. Den fyrsidiga figur, som har alla vinklarne räta, heter
Rektangel (fig. 11).
32. Den fyrsidiga figur kallas Bhomb, som har alla sidorna
lika stora, men vinklarne icke räta (fig. 12).
33. Den fyrsidiga figur, som liar motstående sidor lika stora,
men ingen vinkel rät, kallas Bhomboid (fig. 13).
34. Alla andra fyrsidiga figurer kallas Trapesier.
35. De räta lineer sägas vara parallela med hvarandra, som
ligga i samma plan och aldrig skära hvarandra, huru
långt de än åt båda sidor utdragas. Att lineen AB är
parallel med CD betecknas med AB || CD (fig. 14).
36. Se näst efter prop. 26 A.
37. — — — — 33.
38. — — _ _ 42.
f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
