Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. årt dagliga bröd. Mora sn, Dalarna av Anders Zorn - 29. Bakninng. Mora sn, Dalarna av Anders Zorn - 30. Marknad i Mora sn, Dalarna av Henrik Ankarcrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VÅRT DAGLIGA BRÖD. MORA SN, DALARNA. Bild 28.
Akvarell av Anders Zorn (1860—1920).
Tillhör Nationalmuseum, Stockholm.
Medan de unga hålla på med slåttern, sitter gamla mormor i diket vid åkerrenen och
vaktar elden under potatisgrytan samt matsäcken; av denna ser man en del tunnbröd, en kagg
med långmjölk samt en smöräsk. Till höger i bakgrunden kommer en lisskulla med torrved
i förklädet för att hjälpa mormor hålla fyr under potatisgrytan. I bakgrunden avtecknar
sig skördefolket mot himlen.
Denna underbart vackra målning är säkerligen en av Dalarnas främsta folklivsbilder.
BAKNING. MORA SN, DALARNA. Bild 29.
Oljemålning av Anders Zorn (1860—1920). Sign. 1889.
Tillhör direktör Axel Jacobsen, Stockholm.
Det är flat- eller tunnbrödsbak, som återgives. Tunnbrödet är en säregen brödsort, som
allmänt brukas i hela Norrland, större delen av Dalarna samt även i Bohuslän och Dalsland.
I Dalarna bakas det av rågmjöl och potatis i mjölk eller vatten, stundom med tillsats av
havremjöl. Det är emellertid ingen lätt sak att baka och grädda dessa stora, lövtunna brödkakor, och
därför finnas vanligen i varje by några särskilt utbildade tunnbrödsbakerskor. Tvenne vana
kvinnor anses kunna baka 400—500 kakor på en dag, men de börja då sitt arbete tre eller
fyra på morgonen. Kakorna, som genom sin storlek (80—90 cm. i diameter) äro svåra att
handtera, rullas från bordet upp på en kavel och avrullas sedan å hällen, vilken på båda sidor
omgives av flammande eldbränder. Efter gräddningen vikes brödet vanligen fyrdubbelt och
upphänges i taket till torkning.
MARKNAD I MORA SN, DALARNA. Bild 30.
Oljemålning av Henrik Ankarcrona (1831—1917). Sign. 1869.
Tillhör hovfotografen Oscar Halldin, Stockholm.
Marknaderna samla oftast ej blott ortens folk utan även mera långväga resande. Så är
också fallet med den av H. Ankarcrona återgivna moramarknaden från år 1869. En del
leksands- och rättviksbor synas i vimlet och dessutom en och annan ståndsperson, såsom
vördig prosten och hans prostinna strax i förgrunden bredvid en del morafolk. Att märka
är, att alla morakvinnorna bära vanliga huvuddukar, s. k. rysstrasor, som då nyligen kommit
på modet. Namnet klingar egendomligt, men hör samman med morakullornas märkliga
vandringar till Ryssland, där de utbjudit sina hårarbeten och sedan hemfört bland annat
en del huvuddukar. Morakullornas färder med hårarbeten inskränkte sig för övrigt ej blott
till Ryssland utan utsträcktes vida omkring på kontinenten samt till grannländerna Norge,
Danmark och Finland. Sedermera återinfördes de gamla huvudbonaderna genom Anders
Zorn, men dessa lyckades aldrig uttränga rysstrasorna. Bland marknadens täta skaror synas
även några akrobater, vilka genom sina konster och kraftprov vinna uppmärksamhet och
allmänt förekommo å tidens marknader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
