Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. När och för vem diktades »Ynglingatal»?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»konung» syftade huvudsakligen på börden och
kunde ju för övrigt tilläggas även den, som ej
hade land att härska över.
I sammanhang härmed böra vi betrakta
Rognvalds binamn. Snorre giver det i sin prosa
formen »heidum-haere», vilken han troligen har
förstått såsom »högre än hedarna (d. v. s.
fjällplatåerna)» — ett underligt binamn! Men Tjodolv
har i sitt Ynglingatal »heidum-här», som av
Sophus Bugge tydes »hög i heder», »hög genom
ärofulla bedrifter och utmärkelser»; Bugge
anmärker, att namnet i senare tid kunnat bli
obegripligt och förändrat därför, att det fornnordiska
ord, som motsvarar vårt »heder», fått annat
böjningssätt. — Om nu, såsom det synes mig
troligast, Rognvalds binamn hänvisar på en efter
samtidens åsikt berömvärd livsverksamhet, så har
man nog (med Gustav Storm) snarast att tänka
sig, att Rognvald varit en av hövdingarna vid
nordmannatågen till Frankrike i senare hälften
av 800-talet. —
Mot Snorres uppgift om tiden för
Ynglingatals författande har man dessutom framställt
påståendet, att diktens språk och poetiska stil
skulle utvisa, att den måste tillhöra en senare
tid än 800-talet. För detta påståeende har man
likväl icke kunnat anföra några övertygande
bevis; ty de språkligt-litterära minnesmärken, vi
ha kvar från 800-talet, äro alldeles för
knapphändiga, för att vi medels dem skulle kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
