Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Kvädet Ynglingatals ursprungliga form och omfång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det skulle — tycker åtminstone jag — vara att
jämföra med den beryktade »Siegesallé» i Berlin,
där var och en av de mer eller mindre säkert
namnkända hohenzollerska stamherrarna är
avbildad med två »berömda» undersåtar.
Skulle verkligen tre-strofs-hypotesen vara
berättigad, så har Ynglingatal — med inledning
och avslutning — utgjort omkring 100 strofer,
och de bevarade brottstyckena skulle utgöra ej
fullt hälften av det hela.
Om de släktled, som sannolikt stått först i
dikten, skall jag säga några ord litet längre fram,
när jag kommit in på diktens huvuddelar.
Här må vi, på tal om Tjodolvs kväde såsom
källa för vår kunskap om de äldsta svenska
konungasagorna framhålla, att kritiken har att
noga skilja mellan olika steg eller grader:
1. Först måste man fastställa, hur Snorre
läste och förstod de strofer, han har citerat;
— detta möter blott sällan någon svårighet.
2. Därnäst har man att söka sluta sig till, i
vad mån och på vad sätt Tjodolvs egen
text har avvikit från den, som Snorre
ansåg som riktig; — detta är naturligtvis
svårt, men kan åtminstone i några fall med
tämlig säkerhet utrönas.
3. Slutligen har man att tillse, huruvida Tjodolv
själv kan ha missförstått och förvanskat
sina källor, samt vad dessa hans källor
böra ha innehållit. Här bli svårigheterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
