Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. De forna sveakonungarna enligt Snorre och Tjodolv. Allmänna anmärkningar, översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fast enhet, de ärorika förfäderna ha nog redan i
mycket avlägsen tid varit besjungna i kväden,
som ättmännen själva eller deras skalder noga
inpräglat i sitt minne för att kunna flytande
recitera vid festliga tillfällen eller för att förjaga
ledsnaden under de långa vinterkvällarna.
Hur troget man än kan ha bemödat sig att
hålla de gamla släktkvädena vid liv, så var
det likväl icke möjligt, att dessa alldeles skulle
undgå förvandlingens lag. Än ett, än ett annat
parti måste missförstås, förvanskas eller glömmas;
de jämförelsevis hastiga förändringar, som
försiggingo i själva språket vid slutet av
folkvandringstiden och under de närmaste århundradena,
måste tvinga skalderna till att omdikta äldre
kväden för att vidmakthålla poetisk form och
begriplighet. Och sådana omdiktningar måste
draga med sig en viss modärnisering och
förvanskning även av innehållet.
Den, som försökte sammanfoga en längre
följd av de gamla kvädenas uppgifter, kunde
dessutom lätt komma på villospår, ty dels
saknade de gamla arvsägnerna egentlig tideräkning,
dels förekom samma namn på olika personer,
så att dessa kunde sammanblandas, dels kunde
en och samma person ha benämnts på mer än
ett sätt (utom det egentliga namnet också med
ett binamn eller en hedrande omskrivning), så
att en felaktig uppdelning av personligheten i
två eller flera låg nära till hands.
Vi kunna alltså redan på förhand vänta, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
