Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:1 Tiden t.o.m. 1660 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och stupade för jägarnas vapen. Nu föra männen med
sig färskt kött och en hud, som tål att slita på.
Kvinnorna få brått med att göra upp eld i hyddorna. En
av dem slår svavelkis eller kvarts mot flinta, så att det
blir gnistor. Dem uppfångar en annan i fnöskesvamp,
som man skurit loss från trädstammar och torkat. När
fnösket glöder, håller hon tunn björknäver intill glöden
och blåser, tills näverstycket fattar eld. Och med hjälp
av torrt löv och ris får man snart en brasa på härden.
10. Skaf t ad sten- 11. Stenyxa med påbörjat 12. Båtfor mig
stenyxa . ökafthåi, i varé mitt en tapp yxa med ökafthåi.
kvaréitter. Värmland. 1/3. Gotland. 1/4.
över elden hänges nu en lergryta, vari man kokar
köttstyckena. Familjens medlemmar sitta runt omkring
och vänta otåligt på att maten skall bli färdig.
Somliga av dem tycka mera om att steka sina köttstycken
på den heta härden. När köttet är kokt eller stekt,
skär man sönder det med sina flintknivar. Sedan få
fingrar och tänder göra resten.
Stenålder sfolkets härstamning. Dedja människor voro
våra förfäder. De tillhörde den stora germandka
folkstammen, som under tidernas lopp har förgrenat sig
i tyskar, holländare, engelsmän, svenskar, norrmän och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
