Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:1 Tiden t.o.m. 1660 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gästen blir förd fram till en hedersplats och inbjudes
att deltaga i kvälls värden. Maten sättes fram på långa
bord, vilka ställts framför bänkarna. Då och då under
måltiden räcker man honom ett dryckeshorn med
skummande mjöd. Sedan man förplägat sig, börjar den gamle
berätta om mycket, som han sett och hört ute i världen.
Fornnordisk gudatro. Sedan sjunger skalden sånger
om gudarnas liv, om hur den starke Tor åker fram efter
sina två bockar, så att det dånar i rymden (»tordön»),
och med blixtrande slag av sin stenyxa krossar jättarna,
ondskans släkte.1 Han sjunger om Oden, allfader, som
rider till strids på den åttafotade hästen Sleipner och
har två korpar, vilka berätta honom allt, som sker.
Oden har satt sitt ena öga i pant hos Mimer, väktaren
av vishetens källa, för att få dricka av dess vatten.
Skalden kväder också om HeimdaU, gudarnas väktare,
som från regnbågens bro skådar hundra mil åt alla håll
och kan höra, hur gräset växer.
Andaktsfullt lyssna alla till kvädet om den milde
guden Balder, som dödades på anstiftan av den
svekfulle Loke. Och en rysning går genom salen, när skalden
beskriver Lokes straff.2
Den gamle sitter tyst. Tankfull tystnad råder i salen.
Men efter en stund vill man höra mer: om gudarnas,
»asarnas», liv i Asgård, där Frigg, Odens maka, är
ypperst bland kvinnor, där Freja, kärlekens gudinna,
bor och Idun, som ger gudar och gudinnor att äta av
den eviga ungdomens äpplen. — Så ljuder sången,
uråldrig, om jordens skapelse: I tidens början funnos
två världar, eldens och köldens. I svalget mellan dem,
Ginnungagap, föllo gnistor från eldens värld på isen
från köldvärlden. Därav uppkom den väldige Ymer,
jättarnas stamfader, samt kon ödhumla, från vilken
asarna härstamma:
1 Lf st. 11.
2 Lf sid. 44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
