Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:1 Tiden t.o.m. 1660 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men står styrmannen. Styret är en bred åra. Den
är fäst akterut på fartygets högra sida, som
därför än i dag kallas styrbord. Fartygets vänstra sida
kallas babord, därför att styrmannen hade denna
bakom sig. -— Nu kommer en vindkåre från land.
Då hissas ett brett segel, årorna läggas in, och
med god fart flyger
vikingaskeppet fram
över Östersjön på
äventyr sfärd. Stolt
reser sig i
framstam-men det förgyllda
drakhuvudet med
blodrött gap, och
relingen glänser av
målade sköldars rad.
De andra fartygen
följa tätt efter.
Från omkring 800
till 1000 e. Kr.
pågå nästan oavbrutet
vikingatåg från Norden åt öster, söder och väster.
Svenskarnas vikingafärder gällde mest Östersjöns
södra och östra kuster samt landet innanför. Det var
ju helt naturligt, eftersom deras eget land låg vid detta
hav. Man kallade dessa färder »i österväg». Uppför olika
ryska floder färdades svenskarna in i slavernas land.
En vanlig vikinga väg ledde in i Finska viken, uppför
floden Neva och över sjön Ladoga. Därifrån förde en
ny flodfärd söderut till en annan sjö. Här grundade
nordmännen bland de underkuvade slaverna ett rike,
vars huvudstad kallades Holmgärd (nu Novgorod). Men
österlandets rikedomar lockade vikingarna ännu längre
bort. Nordmannaskaror seglade vidare på de ryska
floderna söderut. Genom att draga sina lätta fartyg
långa sträckor på rullstockar kommo de till Volga eller
28. Vikingaskepp. Detta vikingaskepp, som
är 24 meter långt, har man funnit i en stor
gravhög vid Gokstad, nära staden
Sande-fjord i södra Norge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
