Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:1 Tiden t.o.m. 1660 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alla, som denna tid drevo samma hantverk, voro
förenade till ett s. k. skrå med noggranna bestämmelser,
vilka måste lydas. Den, som ville driva ett yrke,
måste först som Lärgosse
arbeta hos en mästare.
»Mäster» borde
uppfostra honom, som om
pojken vore hans egen
son. När lärgossen blev
tillräckligt duktig,
gjorde han det prov, som
fordrades för att bli
gesäll. Sedan borde han
ut i främmande land
och lära det nya man
där hittat på. En dag
sade han hembygden
farväl, och med
rän-sel på ryggen och stav
i hand vandrade han
från stad till stad.Han
tog tjänst, där han
kunde, och drog vidare,
när han fick lust. Svälta och frysa fick han, men han
levde ett sorglöst ungdomsliv och samlade nyttiga
kunskaper. Kunde han sedan här hemma göra mästerprovet
och erlägga en viss summa till skrået, så fick han
själv bli mästare och ha under sig ett bestämt antal
gesäller och lärgossar. För att intet fusk skulle
bedrivas, övervakades arbetet av skråets ordförande,
åldermannen, med biträden. Av skrået bestämdes till och
med varornas försäljningspris, så att den ene mästaren
icke kunde bjuda under den andre.
Skråväsendet bestod i vårt land ända till 1846, och
mästerprovet fordrades till 1864.1
1 Mera om medeltida stadsliv se Lf st. 35. -— Om skråväsendet se Lf st.
36. — Om livet på bondens gård och i Bergslagen se Lf. sid. 121—-127.
40. JHedeLtida huo i Vidby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
