Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:1 Tiden t.o.m. 1660 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrivning, räkning och något latin, vilket var de bildades
språk i alla länder.
Hur pass utbredd konsten att läsa var på Sten Stures
tid, kan man rätt bra tänka sig, när man i en samtida
berättelse får läsa följande. Riksrådet hade fattat ett beslut,
som uppsatts och skulle underskrivas av rådsherrarna.
Det heter då, att de av rådets medlemmar, »som kunde. Läsa»,
funno skriyelsen vara riktigt avfattad. Man kunde alltså
höra till dem, som hade att avgöra över rikets väl och ve,
utan att ha lärt sig läsal
De ynglingar, som ville förvärva större kunskaper,
måste göra dyrbara och besvärliga resor till utländska
högskolor, till Paris’, Leipzigs eller någon annan
främmande stads universitet, såsom högskolorna även
kallades. Det skulle ju varit lyckligt för mindre
bemedlade ynglingar, om de hade kunnat få här hemma fortsätta
>477 sina studier. Det fingo de också efter år 1477. Då
lyckades nämligen ärkebiskopen och riksföreståndaren
få påvens stadfästelsebrev på Uppsala universitet.
%»tm sm lalw.n» fett Usföme né 18
fWitö m twå m tmsmm pma
ro,iUtä« m futarc fuaf fgöta •;.
qjäf Ptisthwcn3gmia-Ewf. i» w
Men det dröjde mer än ett
århundrade, innan högskolan i
Uppsala blev, vad den skulle
vara. Ont var det om dugliga
lärare, ont om pengar och
därför också om böcker. Ty dessa
voro ännu dyra, fastän vårt
land nu började få
boktryckerier.
Mainz boktryckarkonsten. Förut
hade man hittat på att i träskivor
rum rnoralizatud», den fö röta bok, oc
öom tryckta i värt tand. sidan efter den andra medelst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
