Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:1 Tiden t.o.m. 1660 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Du har utan tvivel hört, att Vi nu snart ett fjärdedels
år efter Guds vilja ha varit ganska svaga och sjukliga till
Vår lekamen. Vi hade därför väntat Oss, att du skulle ha
tänkt på Oss med ett eller annat av det goda, som vankas
där nere hos dig, särskilt med ett fat gott Emstöl.1 Men
hittills ha Vi just inte hört av något. Vi tycka ändå, att
det skulle vara en stor heder och ringa försakelse för dig,
om du ibland ville tänka på Oss med, isynnerhet nu i Vår
sjukdom. Ty du har god råd och vet väl själv, att all din
välfärd har du Gud och Oss att tacka för.»
Gustav förstod sig som ingen annan på jordbruket.
Runtom i landet inrättade han mönstergårdar, där
allmogen kunde se, hur lantbruk borde skötas. En sådan
avelsgård var Gripsholm, där det uppföddes 600
nötkreatur, däribland även holländska rasdjur.
Drottningen hade själv uppsikten över ladugården och förde
räkenskaper över både smör och ägg. På sina färder
i bygderna var den vördnadsbjudande landsfadern
outtröttlig i att förmana bönderna att röja mark, dika
sina åkrar och bärga grödan i rätt tid. Där förmaningar
ej hjälpte, hotade han med straff. Han ålade fogdarna
att skaffa dikare för vanskötta hemman och låta ägarna
både betala arbetslön och erlägga böter.
När konungen fick höra talas om bönder, som inte ville
sköta sina hemman ordentligt, förklarade han: »Då
höra dessa gårdar Oss och Sveriges rike till.» Det var
stränga medel. Men det behövdes, ty den svenske
bonden var trög.
För bergsbrukets förbättring inkallade Gustav tyska
smeder och anlade hammarsmedjor, sig själv till nytta
och allmogen till föredöme. Sala silvergruva gjorde
honom både glädje och bekymmer. Den gav på denna
tid rikare avkastning än någonsin, men ofta hade
1 öl från staden Emden i Hannover, från vilken handelsfartyg
gingo till Älvsborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
