Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:1 Tiden t.o.m. 1660 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läningar och penninggåvor. Vid unga år blev han
riksråd och snart en av de höga riksämbetsmännen.
— Magnus De la Gardie har dock gagnat svensk
kultur genom att frikostigt understödja konstnärer och
vetenskapsmän.
Kristinas slöseri. Kristinas frikostighet mot sin
omgivning blev alltmer besinningslös. Hon mer än
fördubblade de adliga ätternas antal och mångfaldigade
antalet grevar och friherrar. Alla dessa skulle förses
med grev- och friherreskap. Och den saken skötte
Kristina så slarvigt, att man till slut inte kunde hålla
reda på, vilka gods hon skänkt bort. Det hände
därför, att hon måste tillägga i gåvobreven: »Såvida godset
ej förut har förlänats till någon annan.» — Hennes
far hade visserligen också gynnat adeln mycket.
Adelsmännen voro nämligen då för tiden nästan de enda,
som ägde den utbildning, vilken behövdes för rikets
tjänst. Men Gustav Adolf fordrade också, att de
antingen skulle tjäna sitt land med svärdet eller också
utbilda sig i »bokliga konster», så att de kunde duga
till ämbetsmän. Ingen fick, såsom konungen uttryckte
sig, »ligga hemma på soporna». I det adliga ståndet
upptog Gustav Adolf endast sådana ofrälse män, som
utmärkte sig i fredliga eller krigiska värv. Kristina
däremot utdelade adelskap åt en hel del ovärdiga personer.
Adelns jord omfattade slutligen halva riket.
Medan statens inkomster sålunda hastigt minskades,
medan kronans folk och rikets tjänstemän ofta fingo
svälta av brist på avlöning, slösade Kristina bort
massor av pengar på praktfulla hovfester.
Under allt detta klagade de ofrälse stånden bittert
sin nöd (se sid. 146). De begärde, att kronan skulle
återtaga förläningarna till adeln, så att bönderna
kunde bli fullt fria igen.
Kristina besluter avsäga sig kronan. Kristina insåg
mycket väl, att en förändring måste ske. Men hon
ville inte själv genomföra den. Hon tyckte om att ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
