Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
böndernas stugor legat hopgyttrade till byar.1 Den
åkerjord, som hörde till byn, var fördelad så, att
varje gård hade sin andel i all sorts jord, både bättre
och sämre. Därigenom kommo egendomarna att bestå
av en mängd kringspridda tegar. Och när gårdar
styckades genom
arvskiften, blevo jordbitarna
ändå mera
sönderhackade. Så kunde man
få se en by av 20
hemman med tillsammans
över 5,ooo åkerlappar.
Somliga av dessa
jordbitar voro så smala,
att man ej kunde vända
med plogen utan att
komma in på grannens
åker. Vilket besvär,
vilken tidsspillan att
före jtorökiflet. föra dragare och red-
Gårdarnas antal var ,5. Till varje gård fkaP från jordlapp till
hörde i medeltal 53 jordstycken. En gård jordlapp, ofta langt
hade ägor på 94 ställen. Ägor tillhö- £rån gårdenl Och hur
rande samma gard, ha samma beteckning 0
på kartan. beroende blev man ej
av sina grannar 1
Skörden måste göras samtidigt av alla jordägarna, ty man
kunde ju ej köra in grödan över grannens åker, innan
han mejat. Men detta hade till följd, att flitiga bönder
ständigt hindrades av de lata, och så kom hela byns
jordbruk på efterkälken.
Det var en riktig välgärning, att förordningen om
storskifte kom. Nu fick varje bonde sina ägor
sammanförda till några få s. k. skiften. Varje gård
kom att bestå av ett fåtal större åkerfält och ängsmarker
i stället för av en massa spridda tegar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
