Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1813
segern.
Men ohygglig var krigets förödelse. Därom vittna flere
krigares dagböcker. I en sådan skildrar en ung svensk officer
med dessa ord sin stämning, när han på tredje stridsdagens
morgon vaknade till nya gräsligheter: »Jag tillslöt ögonen
Många svenskar harmades dock över att deras
konung ingick förbund med den furste, som ryckt ifrån
oss Finland. Men Karl Johan ansåg, att vi ändå
aldrig skulle ha kunnat i längden behålla Finland. I
stället fick han nu av kejsar Alexander och sina andra
bundsförvanter löfte
om att Sverige
skulle få Norge. Så stort
värde satte de
förbundna på Karl Johans
fältherrebegåvning.
Vad norrmännen
kunde ha att invända
mot att byta konung,
det fäste sig
stormakterna ej vid.
Norrmännen voro ju bara
en liten nation.
I spetsen för
svenska trupper landsteg
Karl Johan i
Tyskland och slöt sig till
90. Karl XIV Johan. de ryska och preus-
siska arméerna* Det
avgörande slaget mot Napoleon utkämpades vid
Leipzig. I tre dagar pågick den mördande kamp, som blivit
kallad »den stora folkslaktningen». Den slutade med
Napoleons nederlag, år 1813. Europas folk voro
befriade från den väldige erövrar en och förtryckaren. Det
var Karl Johans skickligt uppgjorda krigföringsplaner,
som de förbundna först och främst hade att tacka för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
