Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skuggor breda sig i kvällen» och flera av våra
vackraste vismelodier äro av honom. Men störst är Erik
Gustav Geijer som historieskrivare. Såsom
professor i historia vid Uppsala universitet skrev han
»Svenska folkets historia». Han ville draga fram
sanningen ur berättelserna
om svunna tider. Och
med skildringar ur
historien ville han visa sina
landsmän, vad deras
förfäder förmådde bära
utan att digna. Så ville
han sätta stål i
ättlingarna av odalbönder och
vikingar.1
Även Tegnér var
värmlänning. Men han
fick ej som Geijer njuta
hemlivets lugna lycka,
ty redan vid 10 års
ålder förlorade han sin
far, en fattig
komminister. Då måste Esaias ut i världen och göra nytta för sig.
Men goda människor ordnade så, att den rikt begåvade
»Esse» fick studera. Tack vare järnflit och snille i
förening arbetade sig Tegnér raskt fram och blev vid blott
3o års ålder professor vid Lunds universitet.
Då var han redan en berömd skald. Året förut, 1811,
hade han nämligen skrivit den härliga dikten »Svea»,
vilken han börjar med straffande ord till det folk, »som
ärvt hjältars land och deras dygder glömmer». I eldiga
ordalag manar han ett förvekligat släkte att vända åter
till den tid,
»då Nordens son ej än tog andras seder an
och njöt, vad jorden gav, och tålde som en man.»
92. Ed a i ad Tegnér.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
