- Project Runeberg -  Sveriges historia för folkskolan. (11. uppl.) /
265

(1939-1940) Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fattigt land igen. Massor av vårt folk måste i sådant
fall leva på svältgränsen.

Ångkraftens omskapande verkningar visade sig
emellertid ej blott i sågverkstrakterna. I Bergslagen ha de
små hammarsmedjorna lite varstädes liksom uppslukats
av stora järnbruk och mekaniska verkstäder. Ja, i alla
trakter av vårt land tog den ena industrigrenen efter
den andra den nya drivkraften i sin tjänst.
Snickarna fingo t. ex. en hård konkurrens att utstå från
snickerifabrikerna, skomakarna från skofabrikerna o. s. v.
Spinnrockar och vävstolar ha blivit allt mera sällsynta
i hemmen, ty de stora spinnerierna och
vävnadsfabri-kerna ha varit för svåra medtävlare. För närvarande äro
ungefär i5,ooo fabriker i gång i vårt land och
sysselsätta i runt tal en halv million människor. Deras
årliga tillverkningsvärde uppgår till 4-—6 milliarder
kronor.

Flera av de svenska industriprodukterna äro
världs-artiklar, som ha gjort det svenska namnet känt i
jordens alla länder och inge aktning för svensk
uppfinningsförmåga och svensk arbetsskicklighet. Sådana stora
artiklar på världsmarknaden äro våra separatorer,
svenska kullager, svenska tändstickor och L. M.
Ericssons telefoner. Hur äkta svensk är ej berättelsen
om den fattige värmländske torparpojken Lars Magnus
Ericsson, som måste ut och förtjäna sitt bröd vid tolv års
ålder 1 Tack vare ovanlig mekanisk begåvning, energi och
den strängaste sparsamhet kom han med tiden därhän, att
han kunde sätta upp en liten verkstad, bestående av
ett kök i en gammal Stockholmskåk. Arbetsstyrkan
var två personer —- den ene var L. M. Ericsson själv.
Här började han år 1877 tillverka telefonapparater.
Företaget växte snabbt från hantverk till industri, och
dess grundare blev med tiden teknisk chef för ett av
världens största industribolag.

Telefonen var från början en lyxartikel, men L. M.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:32:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cgshff/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free