Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hör till det, varöver vi med rätta kunna känna oss stolta.
Den svenska allmogen har aldrig varit livegen. Vårt
land har aldrig varit underkuvat av andra folk. Vi ha
aldrig med våld tvingats att lära oss främmande tungomål.
Steg för steg ha bönder och arbetare med fredliga medel
tillkämpat sig politiska rättigheter. Inga andra europeiska
länder kunna uppvisa en sådan mängd exempel som de
skandinaviska och Schweiz på att fattigmans barn ha
arbetat sig upp till höga och ledande poster i samhället.
Det är en sida av vår frihet, som så ofta väcker
utlänningars förvåning. Lika väl som vi arbeta vidare på att
utveckla dessa och andra dyrbara förmåner, lika väl är
det vår plikt att försvara dem. Och samtidigt är det
vår plikt både mot oss själva och mot mänskligheten
att efter vår förmåga arbeta för bättre tider med fred
mellan folken.
RÖSTRÄTTSKAMPEN OCH DET
DEMOKRATISKA GENOMBROTTET.
Allmän rösträtt. Med jubel hade 1866 års
riksdagsordning hälsats. Det avgörande steget hade tagits mot
Sveriges demokratisering eller förvandling till ett
folk-styrt land. Men ingenting är fullkomligt. Snart började
missljud höras. En mycket stor del av de vuxna männen
i landet voro ju utan rösträtt. Ty den nya
riksdagsordningen gav sådan rättighet endast åt dem, som hade minst
800 kronor i årlig inkomst, och det var inte litet på
den tiden. Ej ens hälften av rikets manliga, till
myndig ålder komna medborgare hade så pass stor inkomst,
att de blevo röstberättigade, och kvinnorna hade ingen
rösträtt alls. Genom industriens snabba tillväxt
uppstod det längre fram en arbetarklass av hundratusentals
män och kvinnor, som till största delen saknade rösträtt.
»Penningstrecket» blev därför mer och mer förhatligt,
och allt ivrigare agiterades det för »allmän rösträtt».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
