Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:2 Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshistoriska bakgrunden till Sveriges historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bort alla tullarna utom en obetydlig tullavgift på te.
»Köpa amerikanarna vårt te», tänkte parlamentet, »så
ha de i och med det erkänt vår beskattningsrätt.»
Kolonisterna stodo inför ett svårt val, ty te var deras
älsklingsdryck. Men de voro ståndaktiga och lovade
varandra dyrt och heligt att ej smaka detta »slaveriets
gift». När så en dag ett
engelskt fartyg, lastat med te,
löpte in i Bostons hamn,
förklädde sig ett femtiotal unga
amerikaner till indianer,
rodde ut till fartyget och vräkte
hela lasten över bord.
Engelsmännen svarade med
truppsändningar till Boston,
och så bröt nordamerikanska
frihetskriget ut år 1775.
Följande år sammanträdde
ombud för de nordamerikanska
kolonierna till en kongress
i Filadelfia, som
förklarade kolonierna för
självstän-,,4. Georg WaMngton. diga stater Därifrån räkna
Nordamerikas förenta stater sin uppkomst.
Den försvarskraft, som amerikanerna förmådde
uppställa, utgjordes blott av ett lantvärn av frivilliga.
Visserligen voro de tappra män och säkra skyttar, men de
saknade den disciplin och sammanhållning, som var de
engelska truppernas styrka. Amerikanerna ansågo sig
ha rätt att komma och gå ungefär efter behag. Men
till all lycka hade de i Georg Washington1 en
överbefälhavare, som aldrig ett ögonblick förlorade modet, hur
motigt det än såg ut. Han var också allmänt uppburen
för sin omutliga rättrådighet. Därför kunde han så
småningom i sina soldater ingjuta något av sin egen
1 Uttal: Oå’échingtn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
