Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än vinst uppkomma. I skolans värkstad kunde lärjungen få tillfälle
till mera mångsidig och i själfva värket mera själfständig värksamhet, än
hvad under vistelsen vid en fabrik läte sig göra.
Hvad exemplen från tekniska specialskolor beträffade, så voro
förhållandena där väsentligt olika. En yngling, som någon tid i en
underordnad ställning tjänstgjort vid en fabrik af viss art, hade i tekniskt
hänseende icke särdeles stort gagn däraf, om han sedermera komme
att ägna sig åt en helt annan industrigren.
Emellertid ansåge komitén det ingalunda likgiltigt, om lärjungarna
vid en teknisk skola haft tillfälle till praktisk värksamhet utom skolan,
utan uppskattade fördelarna däraf så högt, att den icke skulle tveka
att till direktionens förslag, tillstyrka bifall, om icke allvarliga
betänkligheter från andra sidor uppreste sig däremot. Att göra den praktiska
värksamheten utom skolan till ett villkor för uppflyttning till högre
afdelning, skulle företrädesvis för de mindre bemedlade och med mindre
inflytelserika relationer försedda lärjungarna föranleda stora
svårigheter och efter all sannolikhet tvinga flera af dessa att till skada för
dem själfva och för industrien i förtid afbryta sina studier.
Det borde äfven nämnas, att man knappast vid något af de
allmänt-tekniska lärovärken utomlands ansett sig kunna fastställa ett sådant
villkor för den tekniska undervisningens begagnande, ehuru man mycket
väl insett det gagn, som däraf skulle härflyta.
Komitén ansåg sig på grund af de anförda skälen icke i vidsträcktare
mån kunna tillstyrka bifall till direktionens förslag än, att föreståndaren
och lärarna borde uppmana eleverna att, så vidt möjligt vore, begagna
ferierna till praktisk värksamhet inom den fackriktning, åt hvilken de
ville ägna sig. Direktionens förslag blef ock af Kungl. Maj:t afslaget.
Såsom redan ofvan antydts, voro de ändringar uti slöjdskolans
organisation, som 1877 års stadga införde, icke af någon större betydelse.
Bestämmelsen i 1862 års stadga, att skolan skulle på begäran af
vederbörande ämbetsmyndighet i Göteborg meddela yttrande i ämnen, som
röra näringarna, och, i den mån sådant utan menlig invärkan på
undervisningen ske kunde, tillhandagå enskilda näringsidkare med råd och
upplysningar, borttogs. Tydligt uttalades, att skolan skulle bestå af
en lägre och en högre afdelning, och att undervisningen i den senare
skulle hafva en vetenskaplig riktning. Uppdelningen i tre olika fack:
det mekaniskt-tekniska, det kemiskt-tekniska och byggnadsfacket,
fastslås för första gången i stadgarna. Bestämmelserna om sättet för
lärarnas tillsättande bibehållas i hufvudsak oförändrade, men den ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
