Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
undra öfver, att vi göteborgare med glädje sett, att John Ericssons
stod rests här i vår stad och sålunda blifvit för oss alla, gamla och
unga, en ständig erinran om, hvad redbart arbete och storslagen kraft
kunna uträtta, äfven om yttre svårigheter upptorna sig till ett
skenbart ogenomträngligt motstånd.
Från föräldrahemmet medförde John Ericsson intrycken af
bärgs-mannens allvarliga och sträfsamma lif och af värmländingens friska
och hurtiga skaplynne. Tidigt visade sig ock hos ynglingen det stål i
karaktären och den lefnadslust i sinnet, som tvang honom att gå sin
egen väg och fullfölja de mål, som hägrade framför honom, utan att
böja sig för mängdens passiva motstånd eller vedersakares skarpa anfall.
Det dåvarande Sverige rörde sig i så små industriella förhållanden,
att John Ericsson redan vid ett par och tjugo års ålder kände sig manad
att lämna fosterlandet, dit han aldrig återvände. Han hoppades att
i England finna lämplig mark för spridandet af den varmluftsmaskin,
vid hvilken han fäste så stora förhoppningar, och han understöddes efter
ankomsten dit kraftigt af af sin landsman, initiativens man, grefve Adolf
von Rosen, men oaktadt kapten Ericsson där gaf fritt lopp åt sin rika
uppfinnareförmåga och kastade ikring sig den ena genialiska
uppfinningen efter den andra, och oaktadt hans Novelty gjorde Stephensens
nya lokomotiv priset stridigt, vann han ej uti industriens hemland den
framgång, han önskade, utan måste i det företagsamma Amerika söka
plats för sina vidtfamnande förslag och banbrytande uppfinningar.
Det var ingalunda med gladt sinne Ericsson såg sina förhoppningar
i England ramla; nygift, stod han ruinerad på främmande mark, men
modet var därför ej brutet. I sin fulla manskraft började han,
trettiosexårig, sin nya bana, på andra sidan Atlanten, och jag behöfver ej här
erinra om de världsbekanta uppfinningar, han där strödde omkring sig
i så rikt mått. Huru skulle vi i sjöstaden Göteborg kunna glömma
den ericssonska propellern? I lifligt minne står för oss alla den kamp,
som en vacker vårdag Monitorn utkämpade med Merrimac.
Varmluftsmaskinen, som från ungdomen följt John Ericsson som en
älsklings-tanke, bröt igenom och spriddes öfver hela världen. Den förra löjtnanten
vid Jämtlands fältjägareregemente lefde åter upp uti byggandet af
militära förstörelseredskap, kanonbåtar, undervattenskanoner, den för oss
svenskar särskildt afsedda destroyern, om ock bevekelsegrunden ej var
krigisk mordlusta, utan målet var att på den vägen förebygga kriget med
dess fasor, och sist, men icke minst må vi erinra oss John Ericssons
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
