- Project Runeberg -  Charlotte Löwensköld /
61

(1925) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morgonkaffet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MORGONKAFFET

MORGONKAFFET.

1.

Det fanns en, som hade kunnat ställa allt till rätta, om
hon bara hade velat. Men det var kanske att begära
för mycket av den, som hade suttit år efter år och bara fyllt
sitt hjärta med önskningar.

Ty att det kan ha något inflytande på världens gång i det
stora hela, att man sitter och önskar, det kan vara svårt att
bevisa. Men att det kan ta makten över en själv, försvaga
viljan och tysta ner samvetet, det ska man inte tvivla på.

Fru Sundler hade hela måndagseftermiddagen gått och
grämt sig över att hon hade sagt de där orden om Charlotte,
som hade jagat bort Karl-Artur. Tänk, att han hade varit
där under hennes tak och talat med henne helt förtroligt
och varit mer förtjusande, än hon någonsin hade kunnat
drömma om, och att hon i sitt oförstånd hade sårat honom
till den grad, att han hade förklarat, att han aldrig mer
ville se henne!

Hon hade varit ond på sig själv och på hela världen, och
när hennes man, organist Sundler, hade föreslagit, att de
skulle gå över till kyrkan och sjunga en stund, såsom de
brukade göra rätt ofta om sommarkvällarna, hade hon
avvisat honom så tvärt, att han hade flytt ur huset och tagit
sin tillflykt till gästgivargården.

Detta ökade än mer hennes bedrövelse, för hon ville vara
fullkomlig och otadlig både inför andra och inför sig själv,
och hon visste ju, att organist Sundler hade gift sig med
henne, bara därför att han beundrade hennes sångröst så
utomordentligt, att han varje dag ville ha tillfälle att höra
den. Och hon hade alltid redligt avbetalat vad hon var
honom skyldig för att hon nu hade ett litet nätt hem och
slapp att tjäna sitt bröd som faltig guvernant, men denna

61

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:33:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/charlowe/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free