Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schagerström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHARLOTTE LÖWEiN SKÖLD
vill jag gärna göra vad på mig ankommer, för att det goda
förhållandet mellan dem måtte kunna återställas.
Karl-Artur smålog litet misstroget.
— Hon kommer att svara ja, sade han, såvida hon inte
blir på något sätt varnad, så att hon förstår vad saken gäller.
— Jag ämnar inte fråga henne personligen, sade
Schager-ström. Jag ämnar skriva.
Han gick fram till prostens skrivbord, tog papper och
penna och skrev ett par rader.
"Förlåt, att jag plågar fröken än en gång, men då jag av
er fästman har fått höra, att er förlovning är uppslagen, vill
jag nu upprepa mitt anbud från gårdagen."
Han visade vad han hade skrivit för Karl-Artur. Denne
böjde gillande på huvudet.
— Törs jag be, att en av tjänarna får bära brevet till
fröken Löwensköld? sade Schagerström.
Prosten ringde på sin klocka, som hängde högt uppåt
väggen på en klocksträng, broderad med stråpärlor, och
husjungfrun visade sig.
— Vet Alma var fröken är?
— Fröken är på sitt rum.
— Då ska du genast lämna henne detta från brukspatron
Schagerström och säga, att han väntar på svar.
Det blev tyst i rummet, sedan tjänsteflickan hade gått.
Genom tystnaden hörde man nu de svaga, surrande tonerna
från en gammal spinett.
— Hon är här oppöver oss, sade prostinnan. Det är hon,
som spelar.
De tordes inte se på varandra, de bara lyssnade. Nu
hördes flickans steg i trappan, sedan öppnades en dörr.
Musiken tystnade. "Nu läser Charlotte biljetten", tänkte de.
Den gamla prostinnan satt där helt darrande. Prosten
hade knäppt händerna till bön. Karl-Artur hade slängt sig
ner i gungstolen och lät ett misstroget leende spela på
läpparna. Schagerström satt och såg oberörd ut, såsom han
brukade, då viktiga affärer skulle avslutas.
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>