Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likbäraren i forna dagar för att förhindra begrafning af skendöda
bet i likets lillfinger. Alla likkrossarne tillhöra ett syndikat, hvari
oupphörligt bullersamma uppträden äga rum, och många af dem
uppträda efter dagens sorgliga arbete på offentliga danslokaler,
där deras uppgift består i att kasta bråksamma personer på dörren.
Sinsemellan uttrycka de sig på slangspråk. En välbergad persons
lik kalla de saumon (lax), fattigmans lik för har eng (sill). Det
finnes någonting i likkrossare-språket, som heter att slicka sig om
munnen efter en lax. Och när de dricka dåligt vin, säga de, att
de skölja halsen efter en sill.
Det finnes i Paris 9 olika klasser af begrafningar, eller rättare
16 klasser, då hvar och en af de 7 första är delad i 2 klasser.
Af dessa 16 klasser kostar den dyraste 7,000 francs, den billigaste
3 francs. Till första klass n:o 1 hör galavagnen, förspänd med
fyra hästar, som äro iförda schabrak och bära Silfverkvastar i
svansarna. Nionde klassen inskränker sig till en svart
enspän-nare, men på denna enkla vagn hafva åtskilliga berömda fransmän
enligt sin egen önskan demonstrerat mot begrafningsväsendet. På
nionde klassens likvagn var det t. ex. som Victor Hugo den 1
juni 1885 åtföljd af 800,000 människor fördes från Triumfbågen
till Panthéon.
Vi hafva här ofvan sagt, att en första klassens begrafning
kostar 7,000 francs och att dessa 7,000 francs tillfalla
begrafnings-kontoret. Men till denna summa måste ytterligare läggas de
belopp, som erläggas till den person, som är mellanhand mellan
familjen och kyrkan. När ett dödsfall inträffar i ett hus, gör
portvakten strax anmälan därom hos en af de privata
begrafnings-entreprenörerna, som för meddelandet betalar 5 francs. Familjen
erhåller därpå besök af en oklanderligt klädd herre, som har med
sig ett kolossalt i maroquin bundet album med fotografier af
föregående begrafningar, som han har haft förtroendet att ombesörja.
En längre rådplägning mellan entreprenören och familjen äger rum,
huruvida de kvarlefvande skola kosta på fyra hästar eller bara
två, om hästarna skola bära silkesstickade täcken, och om vagnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
