Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskarne i Paris af Erik Sjöstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fulla och konfysa svenska pansarbåtsfantasien i träfjäll.
Lyckligtvis tager Sverige revanche med Rörstrands och Gustaf sbergs
porsliner, med slöjdsakerna på Invalidesplanaden och i synnerhet med
den magnifika metallutställningen. Där försvaras vårt folks kultur,
konstflit och smaksinne på ett annat sätt än af Sveriges officiella
paviljong.
Oss roar det ej att gnata och gnälla öfver en sak som icke
står att ändra. Men det skadar kanske ej att framhålla den
lärdom som svenska paviljongen erbjuder: den nämligen, att när det
gäller vårt lands artistiska representation inför hela världen, bör
detta icke monopoliseras af något speciellt konstkotteri för dess
utkorade skyddslingar, men underkastas den vidsträcktaste och
mest toleranta pröfning.
Med all aktning för herr Boberg, hvilken ju i Sverige lär
betraktas som en högt begåfvad arkitekt, och hvars skapelser
för jubileumsutställningen varit förträffliga, enligt hvad man
från många håll försäkrat oss; med all aktning för hans sträfvan
att göra nytt och ursprungligt (hvarje sådan ansats, alltför
sparsamt förekommande hos moderna arkitekter, är .värd erkännande),
måste man dock säga, att denna gång har han misstagit sig
grundligt.
Detta misstag, eller rättare sagdt denna serie af misstag, torde
knappast kunna résonneras bort. Tag t. ex. paviljongens
målning och färgdekorering. En minnesvärd dag i våras
presenterade den sig från ofvan till nedan öfversmetad med en vild
senapsgul färg. På det viset stod den ett par veckor vid
Alma-bron och uppväckte odelad munterhet; själf instämde den i detta
homeriska löje och höjde sitt stora, senapsgula skratt mot himlen;
den befann sig uppenbarligen i ett tillstånd af stark onykterhet
eller i ett anfall af plötslig galenskap. Man väntade att den skulle
börja dansa cancan på kajen. Herr Boberg återkom hastigt från
Sverige, tog hand om sitt förvillade foster och iklädde det en
allvarlig och respektabel, mörkbrun dräkt.
När arkitekten först vill se sitt verk i illande gult, siradt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
