Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÖNDAGSSKOLAN I VÅRT LAND. 28
uppfostran ligger att bevisa aktning och en viss rättrådighet mot
andra, dock icke för Guds skull, utan för trygghetens och den
säkra framgångens skull. Begäret efter rikedom ligger under
hela denna brokiga, rörliga yta, under arbete och spekulationer,
under tankarna, lärdomen, under rättvisan och konsten. Och i
denna verld af hem uppfostras tusende, tusende barn i Mam-
monsdyrkan, till att ingen annan verld känna än den, som skall
förgås, till att att ingen annan Gud erkänna än penningen. I
dessa hem är det icke så noga med konvenansen som i de förra.
Här utgör konvenansens sak endast gamla testamentet af deras
bibel, det nya testamentet är börslistan och konjunkturerna.
Tänk, att tusende älskliga, varmhjertade barn, hvilka Jesus
skulle gifva plats i sitt rike, om de blott finge lära sig vägen dit,
tänk, att dessa små barn skola uppfostras i en sådan kall och låg
atmosfer, der deras hjertan så småningom utarmas på alla and-
liga och eviga intressen och frysa bort i penningesyndens isiga,
mördande näste! Skulle ej söndagsskolan hafva en mission der?
Gud förbjude oss att säga och tro annat!
Och så träda vi in på nödens och fattigdomens trånga grän-
der, in i dessa kyffen till hem, öfver hvilka hvarken jordiska eller
eviga intressen kasta en enda strimwa af lius. I dessa hem lef-
ver man icke, utan man dör och förtvinar till kropp och själ.
Atmosferen är mättad med orenhet och gift, både den lekamliga,
som skall fylla barnens lungor, och den andliga, som deras hjer-
tan och sinnen insupa. Synd, synd, synd inandas dessa små va-
relser i hvarje andedrag. Och de peka med sina små händer på
dessa kyffen och säga: det är vårt hem. Och de krypa in der
och hafva sin älsklingsvrå någonstädes der. De leka, skratta
och hafva roligt, dessa bleka, förgiftade, till döden dömda små.
O, huru ömt det är om dessa små! Jag kan icke se deras leende,
deras käcka blick, deras bleka och sjukliga utseende utan att
älska dem och lida med dem. De äro martyrer och verkligen
små hjeltar. Från födelsen och de tidigaste åren bära många af
dem med sig ett gift, som hastigt nog skall ödelägga dem. Det
är ofta föräldrarnes synder, som hafva gifvit dem detta gift; el-
ler ock är det hemmets eländiga atmosfer, som har inplanterat
det. Men se dem, der de springa omkring på gatan, hurtiga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
