Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 CHRIsSTLIG CHRÖNIKA.
vis deraf den slutsatsen, att den endast behöfver lemnas åt sig
sjelf, för att utveckla sig till lika många och vackra former som
drufklasarna på vinrankan eller utslagna blommor. Socialisti-
ska filosofer, hvilka drifva denna sats, mena, att samhället, lem-
nadt åt sig sjelf, skall så småningom slutligen stelna i former
af skönhet och behag. Deras favoritpåstående är, att "den bä-
sta styrelse är den, som styr minst”, hvilket, om de gå litet län-
gre, blir detsamma som att säga: Den bästa styrelse är den,
som icke styr alls.” Öfver franska revolutionen håller Ni föl-
jande loftal: "trots allt blod och alla brott satte folket på natio-
nens panna dessa ord: frihet, jemnlikhet, broderskap — mera
högstämda ord, än som någonsin utgingo från Jehovahsläppar.”
I sanning nobla ord, men hvilken skada, att de äro blotta
ord. Stolta ord kunna dölja skändliga handlingar. Då ma-
dame Roland fördes till schavotten, utropade hon: "O frihet,
hvilka brott hafva ej blifvit begångna uti ditt namn!” För nå-
gra veckor sedan stod jag i den cell, uti hvilken Marie Antoi-
nette hölls fängslad, innan hon Jade sin kungliga nacke under
bilan; men jag varseblef icke der "broderskap”, icke ens vanlig
mensklighet. Medlidande fans hvarken inom dessa kalla väg-
gar eller uti det kapell, hvarest girondisterna tillbringade sin
sista natt på jorden.
Intet menniskooffer, föröfvadt af kannibaler, var mera fa-
sansfullt än då Frankrike, lik en YENSIAg moder, offrade sina
bästa och tappraste barn.
Måhända invänder Ni, "att allt detta tilldrog sig för när-
mare ett hundra år sedan, och att vi blifvit visare sedan dess.”
Jag önskar, att jag kunde tänka på samma sätt, och jag skulle
kanske också gjort det, så vida jag icke sett åtskilligt med mina
egna ögon. För tretionio år sedan var det min lottatt bevittna
1848 års revolution. Jag stod midtför Tuillerierna en timme
efter det Ludvig Filip hade begifvit sig på flykten och såg det-
samma plundras af pöbeln. De närmast följande dagarna voro
frihetens karnaval.” Vi trodde att det politiska och sociala tu-
senåriga riket hade kommit. Husväggarne i Paris voro fullsatta
med plakat, å hvilka funnos tryckta högstämda ord: "frihet,
jemlikhet, broderskap.” Vi kommo dock snart underfund med,
huru litet värde dessa ord inneburo, nämligen: att folks frihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
