Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 CuäRISTLIG CHRÖNIKA.
af individen.” Men hvad som då träffade samhället, det säger
Ni oss icke.”
Kan Ni inse att i detta sista steg till "en bättre och högre
filosofi,” som är helt enkelt absolut förstörande, svänger Ni er
omkring på J. Kalvins sida och än längre. Att Ni som uttömt
det engelska språkets förråd uti att fördöma denna hans lära
såsom den förskräckligaste bland alla menniskors — såsom sak-
nande hjerna, själ och hjerta — Ni som hånat och belett henne
inför verlden, men håller er till den svartaste Kalvinism som
någonsin någon menniska lärt? Ni finner icke ord, skarpa nog
att uttrycka er fasa för läran om ett himmelskt beslut; likväl har
Ni här ett hämdens beslut — förutbestämmelse och fördömelse
sammanlänkade. Under en dylik lära är det tusende gånger svårare
för en menniska än under vår lära; ty hon har alls intet hopp. Ni
må väl säga, att hon icke alltid plågas. Afven det vet Ni icke;
men likväl plågas hon så länge hon existerar. Det finnes ingen
Gud derofvan, som är henne nådig och förlöser henne, utan så
länge tiden varar, är hon "bunden vid ödets klippa,” med en
omättlig mask gnagande på hennes hjerta!
Vid läsandet af edra glittrande uttryck mister jag allt fot-
fäste och sjunker, sjunker ned till kulans nedre djup, medan ur
mörkret öfver mig hörs midnattens dödssignal i själen. Om jag
skulle tro detta skulle jag utropa: Gud misskunda dig öfver oss
alla! Men nej — det finnes ju ingen Gud, och äfven den hug-
svalelsen vore oss beröfvad; ty hvarför skulle vi uppsända en bön,
som hvarken blefve hörd eller besvarad? Så väl kunde vi bedja
om nåd från "ödets klippa”, vid hvilken vi för evigt äro fast-
bundna!
Bortvändande mig från detta förtviflade evangelium, vänder
jag mig till Honom, i hvilkens ansigte det strax finnes både något
menskligt och himmelskt — ett obeskrifligt majestät förenadt
med mer än mensklig ömhet och barmhertighet, En, som blef
född bland fattiga och hade intet att luta sitt hufvud till och
likväl gick omkring och gjorde väl — fattig, men görande många
rika, En som vandrade i djup enslighet, och likväl upplyste hans
närvaro mångas hem, dit han kom med välsignelse; en glädje för
andra, och likväl led han sjelf; en som smakade alla jordiska
sorger, och likväl tjenade han villigt andra i deras sorg; gråtande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
