Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsalastudier. Resor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om järnproduktionen var kopparberedningen
fortfarande af stor betydelse och äfven silfvermalm
eftersöktes fliteligen. Kring bergshandteringen
koncentrerades i alla händelser landets ekonomiska
intressen, och ett särskildt ämbetsverk hade också
inrättats för dessa näringsgrenars främjande.
Det var därför icke underligt, att
bergshandteringens män voro de första att söka tillgodogöra
sig Polhems uppfinningsförmåga. Om också
tekniken gått framåt jämsides med produktionens
ökning, så var ändå alltid frågan om
ytterligare kraftbesparing inom olika arbetsgrenar
aktuell. Den mest lifskraftiga industrien hade ju de
flesta problemen fore, liksom också där — och
endast där — fanns den kapitaltillgång, som
möjliggjorde experimenten.
Den första maskinella uppfinning, som Polhem
konstruerade för bergverken, gjordes på direkt
uppdrag af bergskollegium, som, efter det att ryktet
om det underbara domkyrkouret börjat spridas,
kallade honom från Uppsala för att visa prof på
en bergverksmaskin. Polhem utarbetade nu en
modell till ett s. k. uppfordringsverk för malmens
transporterande ur grufvan och demonstrerade
densamma för bergskollegium och konung Carl XI.
Nyheten i modellen var, att tunnorna fördes
upp af trästänger i stället för tåglinor, hvarjämte
flera tunnor kunde transporteras samtidigt och
tömma sig själfva medelst bottnens öppnande. En
mängd sinnrika detaljer bidrogo till maskinens
automatiska verkan. Modellen väckte konungens
och kollegiets synnerliga belåtenhet, och år 1691
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
