Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Metropolitan Tabernaklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
68
SJETTE KAPITLET.
Men då klockan var fem minuter fore elfva klappade en af
dörrvaktarne i sina händer, och genast togo främlingarna
hvarje säte de kunde finna. En minut eller två efter elfva
kom Mr. Spurgeon nedför trapporna från sitt studierum
och besteg talareplatsen; han hade något svårt för att gå
och stödde sig derföre på ändan af sätena. Man kunde
icke gerna i honom igenkänna den märkvärdige man han
var, men likväl var hans yttre mera vördnadsbjudande än
jag hade väntat. Ingen af de taflor jag sett af honom
återgifva honom troget. Man finner icke hos honom något af
den tunghet, som porträtten af honom föreställa. Det mest
förundransvärda af allt var att han var så naturlig och
tycktes helt förglömma sig sjelf utan att veta om det.
Han uppläste Romarebrefvets femte kapitel och gjorde
korta, men förundransvärdt väl valda anmärkningar
deröfver.
Och bönen — det är mycket svårt att under bönen sitta
som iakttagare c ch granskare, men jag må säga att den
utmärkte sig for ljufhet och enkelhet, varmt deltagande och
djup erfarenhet, stor förtrolighet med Gud och glömska af
alla andra; jag har aldrig hört något, som kan jemföras
dermed.
Texten för predikan var Rom. 5: 15: "Dock är det
icke så med nådegåfvan, som med öfverträdelsen." Den
gamla läran om rättfärdiggörelse genom troil framstod ny
och lefvande, dock icke genom någonting nytt i läran, utan
genom den friskhet och liflighet den får från erfarenheten
och tillämpningen, hvilket belyste för oss den sanningen,
att om läran synes oss gammal ccli utsliten, så är det
derföre att vi upphört att lefva i erfarenhet af den.
Efter predikans slut frågade jag en af diakonerna om
Mr. Spurgeon brukade tycka om att mottaga besökande
efter predikan. Denne svarade, att Mr. Spurgeon då
vanligen var så trött, att han ansåg det vara bättre att icke
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
