Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Spurgeon såsom predikant af Prof. och Teol. Dr. T. H. Pattison
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SÅSOM PREDIKANT. 99
eller suttit som deltagare i Förenta Staternas första
kongress. Det mod och den beslutsamhet, den trohet mot sin
öfvertygelse och sträfvandet efter blott ett enda syftemål,
det allvarliga men allt igenom sansade enandet af ali sin
kraft uppå det mål man söker vinna, genom hvilka
engelsmännen hafva vunnit den plats de i dag intaga i historien,
funnos hos Spurgeon förenade i sällsynt hög grad.
Äfven hans qvickheter voro företrädesvis
anglosacli-siska.
Till en af församlingens tjenstemän sade han en dag:
"Du är den bäste diakon, som en pastor någonsin varit
välsignad med; men du får icke blifva stolt deröfver, ty
du är ingalunda bättre än du bor vara."
Då Mr. Spurgeons handsekreterare påminde honom
sista Söndagen han lefde derom, att församlingen i
Tabernaklet var mycket angelägen om att höra huru det stod till
med honom, svarade han på sitt sinnrika sätt: "Låt dem
finna ut det." Men man måste se blinkningen i hans
vänliga ögon och höra hans milda, behagliga röst för att kunna
förstå huru oskyldiga hans lekande ord voro och huru långt
de voro ifrån att kunna såra. Han förstod att begagna
qvickheter for sitt rätta ändamål, men använde dem aldrig
som anfallsvapen. Då han blottade synden, använde han
aldrig skämt. Synden var allt for allvarlig att göras till
föremål för lekande qvickheter. För honom liksom för
Latimer, Bunyan, Thomas Fuller och Rowland Hill voro
lekande qvickheter lika naturliga som solsken i Juli. Han
hade derföre att vaka öfver att de höllos inom tillbörliga
gränser. En dag anmärkte Spurgeon till en af sina
med-pastorer, som nu visade honom mycken vänskap, att
med-bröderna i London mottogo honom mycket kyligt då han
först inträdde i deras krets.
Derpå svarade nämde pastor: "Ack, Mr. Spurgeon,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
