Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Spurgeon såsom predikant af Prof. och Teol. Dr. T. H. Pattison
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SÅSOM PREDIKANT. 103
andra Söndagen han varder. Hans ämne var: "Andlig
frihet". Predikan utkom sedan i tryck, men det syntes mig
att en hel del fattades der utaf hvad han i verkligheten
sade, och visst är, att man deraf icke fick något begrepp om
predikanten sjelf. Han var då en oansenlig, men
synbarligen verksam ung man. De första ord han yttrade fyllde
den stora salen, och han ryckte den ofantliga åhörareskaran
med sig genom sin fängslande, klara, behagliga,
genomträngande och framför allt personligt tilltalande röst, jag
kände det som om han tilltalade mig personligen. For en
som var van vid ett högtidligt uppträdande hos predikanter,
föreföll hans sätt något for familjert, ja, det tycktes vara
mindre vördnadsfullt. Hans vältaliglitt var eldigare och
lifligare än den sedan blef under årens lopp. Men den var
också originellare, mera inbillningsrik, mera hänryckande.
Mycket har förändrats lios den store predikanten sedan
dess. Han har blifvit hvad han då icke var, men som han
nu utan tvifvel är, nemligen en stor man. Men jag kan
icke finna att hans predikningar undergått någon
förändring till sitt innehåll. Evangelium var då som nu
innehållet af hvarje predikan i ali sin ljuflighet, rikedom,
full-het och kraft. Då som nu afhöll han sig från ali kritik,
detta drag var kanske då mindre märkbart än det sedan
blifvit. Då man hör honom, kommer man sig icke före att
tänka på om man är belåten, icke heller om han motsvarar
eller Öfverträffar ens förväntningar. Eedan hans första
böneord tilltala en så kraftigt, att man glömmer allt annat
utom sina andliga behof och deras tillfredsställande. Man
känner vid sig sjelf att denne man är "Guds stora kraft".
Något liknande känner man äfven då man hör Moody, men
knappast vid att höra någon annan, så långt jag erfarit.
Den enstämmighet, som råder i detta stvcke bland dem som
O 7 v
skrifvit om Spurgeons ovanliga kraft, är icke minst
anmärkningsvärd. Ombuden för de allmänna tidningarna, oefter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
