Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Spurgeon såsom jag såg honom af Dr. W. E Hatcher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SÅSOM JAG SÅG HONOM.
211
Söndagsmorgon midt i en lång rad trädde fram till honom.
Den broder, som stod omedelbart framför mig, nämde mitt
namn. Genast sade han: "Jag har läst om er och skulle
tycka om att lära känna er." Han led aldrig af saknad af
ett namn eller ord.
Spurgeons ädelhet var hänförande utan jemförelse.
Han hade aldrig kunnat blifva den predikant han var, om
han icke varit så fläckfri, enkel och genomskådlig. Han
brydde sig icke om jordisk äras härlighet. Det
vanhedrande afskydde han med gränslös vämjelse och älskade
sanningen, såsom ögat ljuset. Han rörde sig i en luf tkrets
af helig andakt.
Ett sällskap amerikanske herrar tillbringade en dag
tillsammans med honom i Westwood. De träffade honom
vid hans mest uppsluppna och lyckliga lynne och hörde
honom i flera timmar uttala sig rörande striden om den
"nedåtgående riktningen", som då var ytterligt skarp.
Han visste, att han befann sig midt i en het strid, och han
kunde icke dölja för sig sjelf, att många af hans vänner
sökte spela en dubbel roll. Utan hänsyn till det rätta eller
orätta i tvisteämnet, så fick han utstå Hera hårda
orättvisor. Det var en gripande erfarenhet att höra honom
diskutera ställningen på sitt eget känslofulla sätt. Han
kämpade icke Herrens strid med sammetslena fingrar. i Med
sin högra hand tilldelade han motståndarne många
fruktansvärda slag, och då han försvarade, hvad han trodde
vara sanning, var han sjelfva vältaligheten.
Men trots känslans glöd och de starka uttrycken fanns
der ingen galla. Han var kärleksfull och mot ingen bitter.
Den anda som han ådagalade var så upphöjd, storsinnad
och Kristuslik, att när amerikanerna kl. 6 lemnade
Westwood, var deras enda samtalsämne Spurgeons obeskrifliga
belefvenhet och själsstorhet. De visste förut att han var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
