Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Frikyrklighet. Samfundet. Den nedåt gående riktningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SAMFUNDET.
243
alla andra baptist-företag i Storbritanien, fristående och
oberoende sällskap, och stå lika litet under
Baptistföreningens eller någon som helst förenings ledning, som
amerikanska baptisternas Seminarium i Rochester. Spurgeon
uppfostrade predikanter till lärare inom
baptistförsamlingarna. Det är fullkomligt säkert, att till 1883 var
Spurgeon lika starkt tillgifven baptistsamfundet som jag.
"Baptister hafva frihet, utan förfång för deras rätt till
medlemskap i hvad man kallar samfundet, att ingå och
utträda ur Baptistföreningen. Intill 1883 var Spurgeon en
ständig vän till sagda förening. Han var aldrig dess
ledare. Jag kan icke erinra mig, att jag sett honom i något
sammanträde som hållits af förvaltningskomitén eller
rådet. Men han bevistade lialfårsmötena, i synnerhet på
liöstarne i provinserna. I Liverpool 1882 var han, både i
predikan och tal, så älskvärd och storslagen som endast
han kunde vara. I Leicester 1883 var en unitarie jemte
många baptister bland borgmästarens gäster vid en allmän
mottagning. Detta stötte Simrgeon för hufvudet. Ett
meningsutbyte om "nu pågående förändringar i
uppfattningen af religionen" lade tydligt i dagen, att några skilde
sig från Spurgeon i hans uppfattning om hvad som anses
vara väsentligt i den evangeliska tron. Följden blef, att
han aldrig besökte Baptistföreningens möten. 1886, då
jag var föreningens ordförande, hyste jag det hoppet att
kunna åvägabringa en återförening af meningsskiljaktige
baptister, och deraf mitt inlägg till förmån för förening vid
vårmötet, hvartill Spurgeon gaf ett bifallande svar. På
hösten skref han till mig:
’"Jag är storligen glad äfver allt som rör mötena. Jag
kan icke fatta, hur de skulle varit för att vara bättre.
–-Jag lyckönskar dig för ditt
tjensteår–-Ingenting har beredt mig så mycken fägnad som mötet i
Bristol. Allt talar för, att jag bort vara der. Mitt uteblif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
