Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Den frånvarande pastorns känslor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SJUTTONDE KAPITLET.
Den frånvarande pastorns känslor.
Hösten 1891 tillbringade Spurgeon en tid i
East-bourne, Sussex, icke långt från Beachy Head. Han
återvände hera den IG Oktober. Derom heter det i
berättelsen: "Resan har icke haft någon dålig inverkan på
honom, och ombytet tyckes hafva gjort honom godt. For
tillfället är hans helsa förbättrad." Följande Söndag
lästes nedanstående bref, skrifvet af honom sjelf, för- och
eftermiddag för de oroliga åhörarne i Tabernaklet.
"Till mina älskade åhörare i Metropolitan Tabernaklet.
Käre vänner. Då I alla bedit för mig så enträget,
uppmanar jag eder att deltaga med mig i hjertliga
tacksägelser. Min vistelse vid hafvet liar haft en underbar verkan.
Jag känner mig belt och hållet såsom en annan menniska,
och doktorn gifver mig det hoppet, att när jag återvunnit
krafterna, det förskräckliga jag genomgått icke skall
försämra min ställning. O, förhärligen med mig Herren och
låtom oss tillsammans upphöja hans namn ! Jag är
mycket, mycket svag, och krafternas återställande kan
beräknas ske blott småningom. Temperaturens nedgående, som
oundvikligen förestår, är af åtskilliga skäl en stor fara för
mig, hvarför min vän läkaren önskar mitt aflägsnande.
Jag hoppas kunna anträda resan Måndagen den 26. Bed-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>