Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Fort«, sade han; «skynden er att servera bordet,
medan Herman, Ludvig och Staffan sadla hästarne. Herr
Henrik och jag måste vara långt härifrån i afton klockan åtta.
Och j, herrar italienare, hafven j tillsagt er unga prinsessa.
Jag är säker att hon med sina damer sitter och läser långt
bort i parken, eller vid stranden af floden. Hon kommer
alltid efter första rätten, så att alla måste stiga upp från bordet.«
«Ack, min bäste Grandchamp,« hviskade en ung
kammarjungfru, som i detsamma stannade i förbigåendet, «bry
er inte om hertiginnan. Hon är mycket bedröfvad och jag
tror hon håller sig på sina rum. Sancta Maria! hvad jag
beklagar er, som måste resa i dag! på en fredag, och det till
den trettonde i månaden på Sanct Gervasii och Protasii dag;
två martyrers dag! Jag har hela förmiddagen läst mitt
radband för herr Cinq-Mars, men jag har sannerligen icke
kunnat låta bli att tänka på allt det jag nu säger er. Min
prinsessa tänker alldeles detsamma som jag, så förnäm dame hon
än är, så det är inte vardt att ni låtsar skratta deråt.«
Den unga italienskan sväfvade i detsamma som en
fågel genom stora matsalen och försvann i en korridor,
bortskrämd då hon såg de stora flygeldörrarne öppnas.
Grandchamp hade knappt gifvit akt på hvad hon sagt
och tycktes blott sysselsätta sig med bordets servering. Han
förrättade den vigtiga hof mästaresysslan och kastade granskande
blickar på betjenterna, för att tillse om de allesamman voro på
sina platser, hvarefter han sjelf ställde sig bakom äldste
sonens i huset stol, då herrskapet inträdde i salen: elfva
personer af båda könen satte sig till bordet. Marskalkinnan
inkom sist, förd af en ståtlig, präktigt klädd gubbe, som hon
lät sitta till venster om sig. Hon intog sin plats uti en stor
förgyld länstol vid midten af bordet, som hade formen af en
aflång fyrkant. En annan något grannare stol stod på
hennes högra sida, men var nu ledig. Den unge markis
d’Effiat, som satt midt emot sin mor, biträdde henne i
fullgörandet af värdskapets pligter; han var icke mer än 20 år och
hans ansigte var temligen intetsägande; mycket allvar och
ett fint sätt antydde likväl ett sällskapligt lynne, men
ingenting vidare. Hans fjortonåriga syster, tvenne adelsmän från
grannskapet, trenne unga italienska herrar af Maria af Gon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
