Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FROMME PRESTEN. 35
med spindelväf, och återvände derpå till sin plats, utan att
yttra ett ord.
«Då jag nu nogare tänker på saken, tror jag att det ej
varit så galet att ni tog denna vägen, ehuru ni här får en
bedröflig erfarenhet; men den kan lära er, hvad jag fordom
underlåtit säga er, om menniskors elakhet; jag hoppas för öfrigt att
slutet icke skall blifva blodigt och att det bref, vi skrifvit till
konungen, skall hinna fram i tillräcklig tid.«
«Jag har hört sägas, att det blifvit uppsnappade sade
Cinq-Mars.
«Då är allt förbi,« sade abbé Quillet, «och kyrkoherden
är förlorad. Men hör nu på uppmärksamt.
«Gud bevare mig, mitt barn, ifrån att förstöra mitt eget
verk och rubba er tro. Bibehåll alltid och allestädes den
enfaldiga tro, hvartill era föräldrar gifvit er föredömet, och som
våra förfäder hyste i en ännu fullkomligare grad, och för
hvilken de störste härförare i vår tid icke blygas. Då ni bär ett
svärd, så kom ihåg, att det tillhör Gud; men då ni lefver
bland menniskor, så akta er likväl för att låta förleda er af
skrymtare; de skola omgifva er, min son, och taga ert
frimodiga hjerta på den svagaste sidan, i det de tala om er och
er religion; då ni ser ytterligheterna af deras tillgjorda nit,
skall ni tro er vara alltför ljum och att ert samvete talar emot
er; men det är ej dess röst ni hör. Hvilka rop det skulle
upphäfva, huru mycket mer skulle det ej uppresa sig emot er,
om ni bidragit att fälla oskulden och falskligen kallat himlen
till vittne emot henne!«
«O, min far! är det möjligt?« sade Henrik d’Effiat och
knäppte ihop händerna.
«Blott alltför sant,« fortfor abbén; «ni har till en del
sett verkställigheten deraf i dag på morgonen. Gifve Gud,
att ni ej kommer att blifva vittne till ännu värre styggelser!
Men hör noga på: hvad ni än må se tilldraga sig, hvad brott
man må begå, besvär jag er i er mors namn och vid allt hvad
som är er kärt, att icke säga ett ord, icke göra en åtbörr,
som röjer någon åsigt rörande denna händelse. Jag känner
ert lifliga lynne, som ni ärft efter marskalken, er far; tygla
det, eller är ni förlorad; dessa små utbrott af häftighet skänka
föga tillfredsställelse och förorsaka stora vidrigheter; jag bar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
