Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bättre föras, an af erkebiskopen i Bordeaux vid La
Rochelle.«
Man visste att ministern för närvarande var temligen
förbittrad på denne prelat, hvars odrägliga högmod och
oförskämdhet hade i Bordeaux ådragit honom tvenne ledsamma
äfventyr. För fyra år sedan hade dåvarande ståthållaren i
Guyenne, hertig d’Epernon, åtföljd af alla sina adelsmän och
trupper, mött erkebiskopen omgifven af sitt presterskap uti
en procession på gatan, kallat honom oförskämd och gifvit
honom ett par duktiga käpprapp, hvarpå erkebiskopen bannlyste
honom; och oaktadt denna lexa, hade prelaten nyligen kommit i
gräl med marskalken de Vitry, som gifvit honom tjugu
käpp-eller stafrapp, huru ni behagar kalla det, skref
hertigen-kardinalen till kardinal de la Valette, «och jag tror han vill
uppfylla Frankrike med bannlystes Han bannlyste också verkligen
marskalkens staf, emedan han kom ihåg att påfven förra
gången nödgat hertig d’Epernon att göra afbön; men Vitry, som
låtit mörda marskalken d’Ancre, stod för väl vid hofvet, och
erkebiskopen fick behålla sitt stryk, hvarjemte han fick
snubbor af ministern.
Herr d’Estrées hade tillräcklig takt att inse det
kardinalen sålunda ironiskt omnämde erkebiskopens krigs- och
sjöbedrifter, så att han svarade med mycken köld: —
«Minsann, nådig herre, någon kan påstå det han blifvit
slagen till sjös.«
Hans eminens kunde ej afhålla sig ifrån att småle, men
då han märkte att detta löje elektriskt uppväckte småskratt,
hviskningar och gissningar i salen, återtog han genast sin
allvarsamma uppsyn och tog marskalken förtroligt under
armen, sägande: — «Ni svarar qvickt och Äntligt, herr
ambassadör. Med er fruktar jag icke kardinal Albornos och hela
verldens Borgier, ej heller alla Spaniens bemödanden hos den
helige Fadren.«
Derefter höjde han rösten och såg sig omkring, liksom
för att tilltala den orörliga och tigande församlingen:
«Jag hoppas, att man icke skall förfölja oss, såsom
fordom, för det vi slöto ett rättmätigt förbund med en af
tidehvarfvets störste män; men Gustaf Adolf är död och hans
katolska majestät har ej mera någon förevänning att an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
