- Project Runeberg -  Cinq-mars, eller En sammansvärjning under Ludvig XIIIs regering /
196

(1864) Author: Alfred de Vigny
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«Åt er, som känner deras hemligheter, kan jag säga att
jag för fjorton dagar sedan trolofvat dem, som de väl hafva
nämt för er?«

«Nå, verkligen!« sade den stackars de Thou, som råkade
i en ny förundran, från Scylla till Charybdis.

«Se så, låtsa nu ingen förvåning! ni vet nog hvilka jag
menar,« fortfor abbén; «men jag börjar sannerligen frukta att
jag varit för tjenstfärdig emot dessa båda barnen, ehuru
deras kärlek verkligen är rörande. Jag är dock mera rädd för
honom än henne; och sedan jag sett detta upplopp på
morgonen, fraktar jag att han begår dårskaper. Vi borde
rådgöra derom.«

«Men,« sade de Thou mycket allvarsamt, «jag förstår, på
min ära, icke hvad ni menar. Hvem är det som begår
dårskaper ?«

«Se så, stå inte nu längre och lek kurra-gömma med
mig; ty det är förolämpandes sade den hederlige gubben,
som började blifva ond.

«Nej, visst icke. Men hvem har ni då trolofvat ?«

«Ändå! Fy, min herre!«

«Men hvad är det för ett upplopp i dag på morgonen?«

«Ni gör narr af mig; jag går min väg,« sade abbén
och steg upp.

«Jag försäkrar att jag ej förstår det minsta af det ni
säger mig i dag. Har Cinq-Mars ?...«

«Ja så, min herre, ni anser mig för en kardinalist. Det
är godt, farväl!« sade abbé Quillet högst uppbragt, tog käpp
och krycka och gick utan att afhöra de Thou, som följde efter
honom ända till vagnen för att blidka honom, ehuru utan att
lyckas deri, emedan han ej ville nämna sin väns namn på
trappan i sin betjenings närvaro, och ej kunde förklara sig. Han
hade således den ledsnaden, att se sin gamle abbé fara bort
vid samma elaka lynne och kunde endast ropa åt honom: —
«Vi träffas i morgon!« i detsamma kusken körde och utan att
han fick något svar.

Det var honom emellertid nyttigt att han gått ned till
porttrappan, ty han såg nu de ohyggliga pöbelflockar, hvilka
återkommo från Louvren, och kunde närmare bedöma vigten
af morgonens uppträde, då han hörde grofva röster ropa lik-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:39:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cinqmars/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free