Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bazon, de Guise, de Rohan och de Vendome, alla unga och,
vackra, stodo bakom henne. Uti en fönstersmyg stod
hertigen af Orleans med hatten under armen och talade sakta
med en reslig, något fetlagd man, med ett rödbrusigt ansigte
och skarpa, dristiga ögon: det var hertigen af Bouillon. En
officer, som var omkring 25 år gammal, med spenslig växt
och ett behagligt utseende, lemnade prinsen några papper,
hvilka hertigen af Bouillon tycktes närmare förklara för
honom.
Sedan de Thou helsat på drottningen, som sade några
ord till honom, närmade han sig prinsessan de Guémenée och
talade halfhögt till henne med en öm förtrolighet; men
uppmärksam att gifva akt på allt, som rörde hans vän, och i
hemlighet befarande att dennes öde kunde vara anförtrodt åt
en person, som var mindre värdig detta förtroende, än han
skulle önskat, betraktade han emellertid Maria med denna
samvetsgranna uppmärksamhet, denna forskande blick, som
en mor egnar den flicka hon vill välja till sin sons maka, ty
han misstänkte att hon icke var okunnig om Cinq-Mars’ planer.
Han såg med ledsnad att hennes ytterst lysande klädsel skänkte
henne större tillfredsställelse, än han tyckte bort vara fallet i ett
sådant ögonblick. Hon jemkade och flyttade på sin panna
och inflätade i sitt hår de rubiner, som prydde hennes hufvud,
men hvilkas glans icke uthärdade jemförelsen med hennes lifliga,
friska hy. Hon såg ofta på Cinq-Mars, men det var mera
behagsjukans än kärlekens ögonkast, och esomoftast drogos
hennes ögon till toilett-spegeln, der hon skådade sina sköna
anletsdrag. Dessa rådsherrens anmärkningar bibringade honom
den öfvertygelsen, att han misstagit sig, då han med sina
misstankar fallit på henne, i synnerhet då han märkte att det
gjorde henne ett särdeles nöje att få sätta sig bredvid
drottningen, när de andra hertiginnorna stodo bakom henne, och
att hon stundom kastade en förnäm blick på dem. — «Uti
detta nittonåriga hjerta,« tänkte han, «skulle kärleken
ensam herrska och i synnerhet i denna stund... det kan ej
vara hon.«
Drottningen gjorde ett nästan omärkligt tecken med
hufvudet åt madame de Guémenée, sedan de båda vännerna
£tt ögonblick sakta talat med enhvar, och vid detta tecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
