Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smakar jag det nöjet, att hafva gjort ett slut på all ovisshet.
Men huru! ni blyges icke öfver att hafva trott mig ärelysten
af låg sjelfviskhet, som denne kardinal? ärelysten af det
barnsliga begäret efter makt, som aldrig blir mättadt? Jag är
ärelysten, men det är emedan jag älskar. Ja, jag älskar, och
detta ord innefattar allt. Men jag har orätt, som anklagar
er: jag kommer nu ihåg, att ni förskönat mina hemliga
föresatser och lånat mig ädla afsigter och upphöjda politiska
idéer. De äro visserligen sköna och vidsträckta« men skall
jag tillstå det? Dessa sväfvande planer till förderfvade
samhällens förbättring tyckas mig kräla djupt under kärlekens
hängifvenhet. När hela själen ljuder full af denna enda tanke,
har hon ej längre något rum att lemna åt de vackraste
förslager för det allmänna bästa, ty de största höjder på jorden
äro likväl under himlen.«
De Thou nedböjde hufvudet. «Hvad skall jag svara ?«
sade han. «Jag förstår er icke; ni vill bringa dårskapen i
system; ni väger elden, ni beräknar villfarelsens
«Ja,« fortfor Cinq-Mars, «denna inre eld har, så långt
ifrån att förstöra, snarare utvecklat mina krafter; jag har,
som ni yttrat, beräknat allt. Med långsamma steg har jag
närmat mig det mål, som jag nu är nära att uppnå. Kunde
jag väl rygga tillbaka då Maria höll mig i handen? Jag
skulle ej vikit tillbaka för en hel verld. Allt har hittills gått
bra, men ett osynligt hinder är i min väg, och detta hinder
måste undanrödjas; det är Richelieu. Jag har nyss åtagit
mig detta värf i er närvaro, men kanske har jag förhastat
mig; jag tror det nu. Må han glädja sig! han väntade mig.
Utan tvifvel har han förutsett, att den yngste först skulle
förlora tålamodet; om detta varit hans uträkning, har han
väl spelat sina kort. Likväl skulle jag, ehuru dygdig, varit
starkare än han, om ej kärleken brådstörtat mig.«
Nu försiggick en nästan ögonblicklig förändring i
Cinq-Mars’ ansigte; han skiftade färg ett par gånger och ådrorna
på hans panna uppsvällde såsom svartblå streck dragna af en
osynlig hand.
«Ja,« fortfor han i det han uppsteg och vred händerna
med en styrka, som antydde den våldsamma förtviflan, hvilken
var tillhopaträngd i hans hjerta, «jag bär i mitt bröst alla de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
