Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med dessa ord tryckte han sin väns hand, utan att se
på honom och skyndade ur tältet.
Emellertid föreföllo andra samtal några mil derifrån.
I Narbonne och i samma rum, der vi förut sett Eichelieu
tillsammans med Josef afgöra statens angelägenheter, sutto
dessa båda män äfven nu tillsammans; ministern hade likväl
åldrats betydligt af tre års sjuklighet, och munken var lika
uppskrämd af de underrättelser han inhemtat under sina
resor, som hans herre var lugn.
Kardinalen, som satt i sin länstol med benen omsvepta
och omlindade med skinnfodrade klädestäcken, hade trenne
kattungar i knäet, hvilka tumlade och vältrade sig på hans
röda kåpa; stundom tog han en af dem och ställde honom på
de öfrige för att egga dem till lek. Han skrattade, då han
betraktade dem; deras mor låg på hans fötter, som en stor
muff och ett lefvande pelsplagg.
Josef, som satt bredvid honom, berättade allt hvad han
hört i biktstolen, hvarvid han ännu bleknade af förskräckelse,
för den fara han lupit att upptäckas eller mördas af Jakob.
Han slutade med dessa ord: —
«Nådig herre, jag kan ej ännu afhålla mig ifrån att
blifva uppskakad i mitt innersta hjerta, då jag besinnar de
faror, som hotat och ännu hota ers Eminens. Slagskämpar
erbjuda sig att mörda er; i Frankrike ser jag hela hofvet,
halfva armén och tvenne provinser i harnesk emot er;
utomlands Spanien och Österrike beredvillige att biträda med
hjelptrupper; öfverallt försåt eller strider, dolkar eller
kanoner!«
Kardinalen jäspade tre gånger, utan att afbryta sin lek,
och sade derefter: —
«Katten är dock ett bra vackert djur. Det är en
hustiger; hvilken smidighet! hvilken utomordentlig slughet! Se
den der gulingen, som låtsar sofva, på det den andra randiga
icke skall gifva akt på honom, och derefter rusar på sin bror;
och se huru denne klöser honom! Se, huru han slår in sina
klor i hans ljumske! Jag tror han skulle döda honom, ja
uppäta honom, om han vore starkare! Det är bra roligt!
hvilka söta kräk!«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
