Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Sire, det torde möta några svårigheter att häkta mig,
ty jag har tjugutusen man, hvilka äro mig tillgifne,« sade
Henrik d’Effiat med sin mildaste röst.
«Ack! Cinq-Mars!« sade Ludvig sorgset; «är det du,
som begått dylika saker ?«
«Ja, sire, och det är äfven jag, som nu lemnar er min
värja, ty utan tvifvel har ni nyss utlemnat mig,« sade han, i
det han lösgjorde sin värja, hvilken han nedlade framför
konungens lotter, som slog ned ögonen utan att svara.
Cinq-Mars smålog sorgset, men utan bitterhet, ty han
tillhörde ej längre denna verlden. Derefter betraktade han
Eichelieu föraktligt: — «Jag ger mig fången, emedan jag vill
dö,« sade han; «men jag är ej öfvervunnen.«
Kardinalen knöt händerna af ilska, men lade band på
sig. — «Hvilka äro edra medbrottslige?*’ frågade han;
Cinq-Mars såg skarpt på Ludvig och öppnade läpparna
för att tala... Konungen sänkte hufvudet, och i detta
ögonblick led han af ingen anade qval.
«Jag har inga medbrottslige,« svarade ändtligen
Cinq-Mars af medlidande med konungen och gick ur rummet.
Han stannade i första galleriet, der alla hofmännen och
Fabert stego upp, så snart de blefvo honom varse, samt gick
rakt fram till den sistnämde, sägande: — «Min herre, befall
desse herrar att häkta mig.«
Alla sågo på hvarandra, men ingen vågade nalkas.
«Ja, min herre, jag är er fånge... Ja, mine herrar, jag
är utan värja och, jag upprepar det ännu en gång, konungens
fånge.«
«Jag begriper ej någonting af hvad som här föregår,«
svarade generalen. «J ären två, som gifven er fångne, och
jag har ej fått befallning att arrestera någon.«
«Två?« sade Cinq-Mars, «det kan ej vara någon annan
än herr de Thou. Af denna hängifvenhet gissar jag att det
är han.«
«Har jag icke också gissat din afsigt,« sade de Thou,
som steg fram och kastade sig i hans armar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
